Fel att lägga en miljon på experter som ska hjälpa våra egna experter

Västervik har sin Visfestival. Hultsfred har sin årligen återkommande rock- och popfest. Vimmerby har Astrid Lindgrens Värld. Det är fantastiska tillgångar. Omöjliga att värdera. Stabila grunder att bygga varumärken på. Alldeles oavsett hur de ekonomiska utfallen är år för år på dessa evenemang och företag så är de viktiga för orterna.

Ledaren2010-06-02 06:26
Detta är en ledare.

Tack vare dessa institutioner ökar "pressen", alltså det svenska tidningar skriver om orterna dramatiskt. Liksom radio bevakar de tre kommunerna. Och TV. Livsviktigt.
Men vi får aldrig låta dessa tre evenemang styra allt övrigt i kommunerna. Vi får aldrig glömma att det finns annat också.
Rent personligen uppskattar jag de flesta satsningar som Per Johansson på Gränsö i Västervik arrangerar. Det är en idéspruta och en kraft som hela Västervik har stor glädje av. För att inte tala om skärgården, stadsmiljöerna och det alldeles enastående kustlandskapet.
I Hultsfred finns det en härlig skoglig natur, fiske och jakt, och sjöar som inte bara lockar svenskar utan är något av en drömdestination för tyskar, danskar, holländare och andra som söker lugnet. Vi ska inte heller glömma att Hultsfred dessutom har företagare som trots mängder av problem, nedläggningar och annat, alltid lyckas resa sig och i görligaste mån utvecklas.
I Vimmerby finns starka företag, som exempelvis Åbro, med sin långa stolta släkthistoria, där finns precis som i Hultsfred en otrolig småländsk miljö. Men det kanske viktigaste är ändå inte naturen, utan den gamla samhällsbyggningen - som är en otrolig tillgång. Den gamla staden i centrum, med sina kulturhistoriska gator, byggnader och miljöer - och en rad kransorter runt omkring som ett pärlband i en cirkel på ungefär en mils avstånd. Var och en av orterna med sin lockelse.

Lyfta fram allt
Om vi tar Vimmerby som exempel så är Astrid Lindgren vår i särsklass mest kända person. Bara hon och hennes böcker lockar intresse från i stort sett hela världen. Tyvärr har det därför vuxit fram en turistmiljö som i stort sett bara bygger på Astrid Lindgrens litterära verk.
Det har fått till följd att den turistiska målgruppen till allra största delen består av barnfamiljer med barn mellan, typ två och åtta år. Kanske det går att locka med tioåringar, men huvudgruppen är yngre barnfamiljer.
Det är absolut inget fel att ha anläggningar, som Astrid Lindgrens Värld, som lockar just dessa grupper. Med ett ALV som förmodligen är bättre än någon annan i Sverige, att underhålla småbarnsfamiljerna.
För att bli en expansiv kommun tror jag att det är viktigt att lyfta fram alla tillgångar. Alla miljöer som är så fantastiska att de ligger till grund för Astrid Lindgrens skrivande.
Hon bygger som bekant många av sina historier på miljöer och företeelser som är typiskt småländska, och typiska för Vimmerby. Alla små butiker, alla kullerstensgator, gränder, takmålningar, människorna, karaktärerna, marknader, allt, allt.

Många frågor
När nybildade Vimmerby Turism och Närlivsliv, VTN, vill att vi ska skapa en organisation kallad Destination Vimmerby, så tror jag grundtanken är rätt. Precis som många andra kommuner försöker bredda sin attraktionskraft, så tror jag det är viktigt att Vimmerby gör det. Precis som beskrivits ovan.
Men tillvägagångsättet är fel. Jag är ytterligt glad över att en stor majoritet av ledamöterna i kommunfullmäktige insåg detta i elfte timmen, och beslutade sig för återremiss vid det senaste sammanträdet.
Varför är det fel? Jo, för det första har vi en nyligen tillsatt organisation, VTN, som är skapad just för att klara av sådana här uppdrag. Om det är så att den organisationen inte klarar av sina uppgifter, så är det helt enkelt den det är fel på.
Vi har absolut inte råd med experter, som måste anlita experter för att skapa expertförslag. Vi har kommunalt avlönade experter så det räcker i den här kommunen. Det vi saknar är resultat.
För det andra så kanske det rent kommunal- och bolagslagsmässigt juridiskt går att gömma sig bakom bolagsbildningen VTN, för att göra en riktad upphandling.
Men det handlar om en miljon kronor som enligt förslaget ska användas till att anlita en namngiven konsult. En miljon kronor av skattebetalarnas pengar. Det skär sig.
Om skattebetalarna ska vara med och sponsra med en miljon kronor, så måste alla få chansen att ta del av kakan.
Och frågorna är fortfarande för många. VTN ägs till endast 30 procent av kommunen, resten ägs av lokalt näringsliv, hur mycket pengar bidrar ägarföretagen med? Hur ställer sig företagarna sig till att det inte sker någon regelrätt upphandling? Vad säger KKV, Konkurrensverket, om detta?

Viktigare än något annat
Det råder ingen tvekan om att läget är ytterligt allvarligt när antalet besökande övernattande turister minskar kraftigt i Vimmerby, särskilt som de ökar i länet i stort. Läget är oerhört allvarligt när turistbranschen och handeln i Vimmerby år 2009 tappar 70 miljoner i omsättning, jämfört med året innan.
Det är ren kris när Vimmerby - med Astrid Lindgren som tacksamt dragplåster - minskar antalet besökande med 100 000 totalt och antalet kommersiella övernattningarna, med 39 000.
Vi har en organisation i Vimmerby Turism och Näringsliv, som måste prestera bättre än så; det vill säga inte undandra sig ansvaret genom att föreslå att vi ska anlita en extern konsult. Vi får aldrig glömma att VTN har ett guldläge, det borde vara ett självspelande piano att locka turister och besökare till Vimmerby.
Ett råd bara, i det fall VTN och politikerna inte tänkt på det; lyft fram det genuina i Vimmerby, skapa en situatuion där kommunen lockar besökare i alla åldrar. Där de efter besöket i Vimmerby, säger till varandra i bilen, att "tänk vilken vacker stad, vilken kultur, vilka miljöer och butiker, hit vill vi åka igen".
Som läget är idag tror jag det bestående minnet av Vimmerby, förutom fantastiska Astrid Lindgrens Värld, blir ett sjörövarskepp, och ett i övrigt avstängt och ödsligt torg.
Så var det i alla fall när detta skrives, klockan 10.39 på tisdagsförmiddagen. En snabb titt på kommunens webkamera över torget, visar en dam med röd jacka som går på Rådhustorget, samt en herre som går på trottoaren framför stadshotellet, samt två bilar i rörelse, letande efter parkeringsplatser. Det var allt. Då skriver vi ändå juni, den 1 juni 2010.
Så avslutningsvis en så kalla positiv synergieffekt; lyckas ansvariga bredda attraktionskraften till andra grupper än bara barnfamiljer, med exempelvis kultur och fritidsarrangemang av alla de slag, så främjar det inte bara turister, utan även finansiärerna i övrigt.
Det vill säga alla befintliga kommuninvånare. De som trots allt är viktigare än något annat.

Alf Wesik