Ledare: Fel att skattefinansiera uteblivna hyresintäkter

Kommunen har ett ypperligt läge på ett lagom långt pendlingsavstånd till en expansiv storstad. Här finns alla möjligheter för människor att kombinera en stabil arbetsmarknad i Linköping och ett billigt kvalitativt boende i Kinda. Av den anledningen måste kommunen ytterliga satsa på en utbyggd infrastruktur i den södra länsdelen.
Vi kan se färsk statistik att pendlingsområdena ständigt ökar i omfång. Det avstånd folk är beredda att pendla ökar snabbt och säkert. Detta har till exempel medfört att bostadspriserna i Stockholm i stort sett stått stilla under senare år medan bostadspriserna i förorterna samt i orter i Mälardalen, som Eskilstuna, Enköping, Kungsör och Bålsta skenat i höjden. Nu har till och med Norrköping hamnat inom pendlingsavstånd till Stockholm. På bara fem år har villapriserna i de uppräknade orterna fördubblats.

Rätt syfte, fel metod
Samma fenomen, fast i mindre skala, kommer Kinda kommun att uppleva förr eller senare. I de norra delarna av kommunen, har pendlingen till Linköping länge varit en självklarhet. Snart blir det samma sak med Kisa.
En förutsättning är dock att de allmänna kommunikationerna byggs ut ytterligare och anpassas till de viktigaste ändamålen, nämligen jobb- och skolresor. Avgörande för den snabba expansionen i Mälardalen har varit snabba, säkra och punktliga tåg.
Att i detta läge ens tänka tanken att kommunen ska gå in och via skattsedeln betala för outhyrda lägenheter är naturligtvis helt förkastligt. Helnipprigt, helt enkelt.
Hilmerssons och Carlssons syfte är vällovligt. De vill att hyresgästerna ska få en lägre hyra. Metoden är dock helt fel. De gör sig skyldiga till ett tankefel, när de vill att "felbeslut", som de kallar det, ska kompenseras av alla invånare i kommunen, via sin kommunalskatt.

Minimera utgifterna
En kommuns ekonomi kan aldrig gå back eller "göra en vinst". En kommuns ekonomi kan endast balansera, eller inte balansera, i förhållande till den målsättnings- och prioriteringsnivå politikerna bestämt sig för. Politikerna har en rad verksamheter som ska klaras av och skötas enligt lagen och de har ett par olika inkomstkällor för dessa ändamål, varav skatteintäkter och statsbidrag, är de två viktigaste.
Därför kan ambitionsnivån, och i detta fall byggande av fler allmännyttiga lägenheter, alltid diskuteras. Så långt är vi överens.
Men när beslutet väl är taget av politikerna så gäller det att handla enligt kommunallagen, det vill säga behandla alla kommunens invånare lika och rättvist. Privata hyresvärdar har att följa hyresutvecklingen inom allmännyttan och detta system har vi infört endast för att motverka segregation, att lägenheter i attraktiva områden får så höga hyror att endast ett fåtal har råd att bo i dem. Och tvärtom, att lägenheter i oattraktiva områden, endast hyrs av dem "som blir över".
Av den anledningen måste allmännyttiga och privata hyreshusägare slåss på exakt samma villkor. Om kommunens bostadsbolag har tomma lägenheter kan det bero på många saker. Påhittigheten för att hyra ut är stor bland landets alla hyresvärdar och det gäller att snappa upp bra idéer. Ett grundtips till låg hyresnivå är att utgiftssidan hos bostadsägaren minimeras, att fastigheterna underhålls på ett bra sätt, att organisationen är effektiv och att hyresgästerna stimuleras att medverka till lägra driftskostnader, kanske med hjälp av information.

Skenande utgiftsökning
Lyckas inte detta återstår bara att bita i det sura äpplet. Återstår bara det bittra faktum att bostadsbolaget tvingas sälja delar av sitt bestånd. Vi kan dessutom konstatera att det är ytterst viktigt att noga överväga beslut om nybyggnation av lägenheter. Det måste helt enkelt finnas en marknad och möjligheter att få in kostnader för alla utlägg.
Om vi följer Hilmerssons och Carlssons resonemang in absurdum skulle principen att behandla alla invånare lika innebära att även privata hyresvärdar skulle ersättas för tomma lägenheter. Tja, bostadsbyggandet skulle i alla fall sätta fart omedelbart, men med pengar från skattesedeln, istället för konventionell investering. Likt en ond cirkel skulle då ännu flera tomma lägenheter bli resultatet, kommunen skulle få en skenande utgiftsökning och?

Planekonomiskt flum
Ja, fortsättning är lika självklar som katastrofal.
Istället måste även i framtiden marknaden och efterfrågan få sköta sig själv, utan inblandning från stat och kommun i någon sorts planekonomisk flumdröm. En privat hyresvärd ska sätta sina hyror utifrån faktiska kostnader, inte efter ett subventionerat kommunbolag. Låga hyror i lägenheter, om de så är privata eller allmänna, ger automatiskt låga villapriser, höga hyror ger lika bombsäkert höga villapriser. Detta gäller både vid köp och vid försäljning och det är detta som kallas marknadsekonomi.
Det håller inte med någon sorts låt-gå-politik, där det kommunala bolaget är bolag ena stunden, och kommunal förvaltning den andra.

Alf Wesik