Då gäller det även fortsättningsvis att hålla i hatten när det är dags att sprätta kuverten från det lokala energibolaget. Mycket talar nämligen för att innehållet är minst lika isande.
Även normala vintrar utgör värmen en betydande del av våra boendekostnader. Många tycker att det är märkligt att de bistra tiderna står i någon sorts direkt relation till energibolagens vinstutveckling.
Ju kallare det är ute, ju mer elakartad energiräkning villaägare eller fastighetsägaren, och därmed hyresgästen, i en förlängning - desto kraftigare jättevinster håvar leverantörerna in.
Många hyllar i dessa dagar fjärrvärmen, som ett ytterst effektivt och billigt sätt, att värma våra bostäder och lokaler. Visst finns det miljömässiga fördelar med systemet, beroende på vad som eldas i panncentralerna - och visst finns det praktiska fördelar eftersom uppvärmningssättet är i det närmaste problemfritt för brukaren. Inget kan egentligen gå sönder.
Den yttersta effektiviteten uppnås självklart när överskottsvärme från exempelvis industrier, eller vanligt avfall, används som värmekälla. I dessa fall utgör denna kollektiva uppvärmningsform ett mycket bra alternativ.
Gott så. Det är alltid mycket bra att vara kritisk, att ifrågasätta och pröva alla alternativ som står till buds.
Det som talar emot fjärrvärmen som system betraktat, är främst energibolagens monopolställning. Denna situation innebär att prissättningen egentligen inte är förhandlingsbar. "Betala, eller frys".
Vi kan i pressen läsa om allt fler bostadsbolag som säger upp fjärrvärmen och istället installerar andra alternativ. Vi kan exemepelvis se BRF Sankt Eriks Strand på Kungsholmen i Stockholm där Gunnar Bäck är ordförande.
Trots en investeringskostnad på fem miljoner kronor pluggas energibolagets värmerör, för att istället ge plats åt en bergvärmeinstallation. "Även en mycket konservativ kalkyl visar att våra uppvärmningskostnader kommer att halveras", säger Gunnar Bäck.
Här talar vi om en mycket stor anläggning. Den totala uppvärmda ytan är cirka 8 000 kvadrat, men samma resonemanget hörs även från andra håll. Bara i Stockholm har under de senaste sex åren mellan 1 000 och 1 700 ansökningar om borrning för bergvärme inkommit. De allra flesta gäller inom områden där det idag är fjärrvärme utbyggt.
Resonemanget som sådant, är dock överförbart ner på minsta enskilda villa.
Eftersom den fasta avgiften oftast är så stor lönar det inte så mycket för enskilda villaägare att installera olika typer av alternativ. Som värmeväxlare, solpaneler, effektivare isolering, sänkning av innetemperaturen, variabla cirkulationspumpar, natt- och dagtaxor, olika former av kaminer, små vindsnurror, luftvärmepumpar och diverse andra energibesparande lösningar.
Det kan också vara så att viljan att försöka hitta moderna egna energiska lösningar, hämmas av att kostnadsbesparingen inte blir maximal.
Det råder ingen tvekan om att fjärrvärmen, eller olika former av lokalvärme, i vissa fall är outstanding, både för ekonomi och miljö. Men det skadar aldrig att nya utbyggnader ifrågasätts och att andra lösningar åtminstone tillåts bli ett alternativ.
Ytterligare ett frågetecken kring fjärrvärmen är att kommunallagen säger att alla invånare ska behandlas lika, oavsett var i kommunen de bor. Oavsett om de har fjärrvärme utanför pannrummet, eller inte. Energibolagen är oftast kommunala dotterbolag och omfattas därmed av denna lagkrävda likabehandling.
Och Gunnar Bäck på Kungsholmen, jo - han sparar mellan 400 000 och 500 000 kronor per år på att skrota fjärrvärmen. På frågan om det trots allt inte rör sig om en glädjekalkyl från bergvärmeleverantörens sida svarar han;
"Knappast, vi har checkat med flera oberoende konsulter och på dessa svar krävt second opinions".
Alf Wesik