Fördelar och nackdelar med lång mandatperiod

Förr, när cyklerna endast var tre år långa, kunde mandatperioderna generellt delas upp på följande sätt; år ett efter valet, ägnade politikerna åt vila, samt att njuta av de just vunna rösterna. Av folkets stora förtroende.

Ledaren2006-08-31 05:45
Detta är en ledare.

År två ägnades i sin helhet åt att försöka bedriva politik, gärna som en högst avancerad balansgång, mellan de löften som avgavs i valperioden, och den verklighet, som ofta såg helt annorlunda ut.
år tre ägnades åt förhållandevis verklighetsfrämmande verksamhet. Det vill säga att med alla till buds stående medel försöka övertrumfa politiska motståndare med vackra ord, löften, utsikter och tårar. Ett vanligt tilltag var att desperat tyda opinionssiffror och statistiskt underlag så att de passade de egna ändamålen.

Längre cykler
Nu för tiden har vi fyra års mandatperioder. Förändringen har fört ett par grejer med sig. Första och sista åren ser ut som tidigare, men tack vare en längre mellanperiod, två år istället för ett, så finns det faktiskt utrymme att jobba ideologiskt, och med politik och kreativitet försöka få ändringar till stånd. Det är självfallet kalas.
Men det som inte är lika bra är att år fyra, alltså valåret, blir ännu mer avgörande för enskilda politiker och politiska partier. Det medför att de vackra orden, löftena, utsikterna och tårarna, ter sig ännu vackrare och ännu flödigare.
Men nyordningen att förlänga politikernas cykler tror jag ändå är bra för samhället. Vi kan se exempel i till exempel landstinget i Kalmar län, där de fyra åren möjliggjort för de borgerliga partierna att ställa invanda begrepp på huvudet, och de har också haft tid att vänta på ett resultat. Det tar nämligen tid att försöka vända samhällsskutan, om den är på väg på fel kurs. Särskilt om skutan består av en sådan omtymplig pjäs som ett gigantiskt landsting.
Det som direkt efter valet såg ut som en huvudlös politik, och med resultatet att dåligt blev värre, har i senare delen av mandatperioden visat sig vara alldeles rätt medicin, för bland annat ekonomin och vårdköerna.
Efterlevnaden
Men åter till det sista året före varje val. Med längre men djupare andetag för varje politiker och varje parti, svämmar således insändar- och nyhetssidor över av löften och udda frågor. Inget tycks omöjligt för den röstfiskande politikern.
Frågan är då vad de avgivna löftena är värda?
I stort sett inget. I stället borde varje medborgare - och varje hederlig politiker också, för den delen, ägna en viss tid åt att studera vad som sades inte i går, utan i förra valperioden, samt under innevarande mandatperiod. Har löftena infriats? Har de vackra orden besannats?
Jo, vi vet, förutsättningarna kan naturligtvis förändras under resans gång. Politikerna har liksom alla människor full rätt att ändra åsikt, rätt att anpassa sig efter nya fakta och argument. Det kan ju till och med hända att man mognar som människa, att man sakta blommar över, eller helt enkelt ser en fråga på ett nytt sätt.
Men det är lika fullt ytterst viktigt att rannsaka sig själv. Vilka frågor är viktigast för just lilla, lilla mig? Vad har politikerna sagt om just denna lilla, lilla fråga - och har löftena efterlevts?
Kittlande frågor
Som ansvarig för opinionssidan i denna tidning får vi ofta bittert formulerade insändare och debattartiklar oss tillhanda. Ganska ofta avslutas dessa alster med de ödesmättade orden; "det här ska jag minsann komma ihåg vid nästa val".
Jag har tyvärr den erfarenheten att dessa så bittra avlossade slutformuleringarna, ofta glöms bort den dag valet närmar sig.
Som en ren serviceåtgärd vill vi därför ta tillfället i akt och påminna lite om viktiga frågor. Vi ämnar inte ställa politiker till svars för brutna löften eller svikna illusioner, men vi tänker påminna väljarna om frågor som diskuterats under de föregående åren.
Killa lite, kanske locka till någon liten åtgärd. Antingen från någon väljares sida, eller någon vald.
Tja, vad får ni för vibrationer om jag säger; mat i plast som legat några dar, men ändå ligger kvar, på skolor och inom äldreomsorgen, allt färre och allt äldre poliser, bygge av säker infart till Ljunhälls, politikernas satsning på företag och näringsliv, torgets utformning och Vimmerbys handel, Kisapolitikernas inställning till sophantering i Afrika, skolskjutsar och elevernas säkerhet, alltså bristen på alkolås och säkerhetsbälten, kommunens upphandling av entreprenörer på sommartorget, Vision Vimmerby och dess visoner, Astrid Lindgrens Värld ägd av en kommun, konkurrerande gymnasieskolor i Hultsfred och Vimmerby, trafiksäkerhetsverkets politik att ersätta levande poliser med plåtditon, skattenivåer på öl och sprit som gynnar ohejdad införsel, Turistbyråns placering i Vimmerby, allaktivitetshus för ung och gammal, Astridstayer som vi ännu inte sett röken av, Näs-visa frågor för miljoner, bredband för alla, för kommunala miljoners miljoner, vare sig de vill eller ej.
Skatteverket
Ja, det var några enkla funderingar det. I morgon ska vi ta en titt på Skatteverket och konsekvensen av att ett socialdemokratiskt styrt Sverige, fullständigt mjölkar ur de mindre kommunerna i landet. Varför ska det inte finnas en statligt anställd tjänsteman kvar på platser där de behövs bäst?
Vimmerby, Hultsfred och Kinda har blivit av med poliser, postservice, försäkringskassor, tingsrätter, Vägverk, med mera, med mera.
Den kanske viktigaste utmaningen för våra lokala politiker är att föreslå åtgärder för att få den illavarslande trenden att vända.
Sug på den karamellen, ni röstfiskande politiker. Och ni valbara..., ett tips bara, vi vill inte höra kortsiktiga floskler eller statistik, utan åtgärder som varar i minst fyra år - tills nästa gång det är dags att välja vilken sida man ska lägga sig på.

Alf Wesik