Redan i andra akten ändrade sig kommunen och ville att det akuta problemet för kommunens barnomsorg skulle lösas genom att företagarhuset skulle byggas om till förskola.
Lagom stor byggnad, plats för tre avdelningar och ett led i arbetet med att skapa avdelningar om 15 ungar per vardera, istället för 20, och ibland upp mot 25, som idag.
Sedan i tredje akten upptäcktes som av en slump att företagarhuset byggts som ett pussel med ett blocksystem, som gör att om en vägg tas bort, så rasar hela kåken. Väggarna ingår som ett bärande system, så även de planerna fick läggas på hyllan.
I fjärde akten stod kommunen med ett hus som inte gick att använda, med en nota på 2,5 miljoner kronor och en lika himla lång barnomsorgskö som innan. För att något litet lätta på trycket inrättades därför ett tillfälligt dagis i VOK:s klubbstuga.
De Vimmerbypolitiker som varit mycket nöjda med att få företagarhuset ombyggt till förskola visade sig bli ännu gladare när förskolebeslutet så revs upp.
För med inköpspriset på två en halv miljoner plus ombyggnadskostnader på tre och en halv miljoner visade det sig nämligen vara bra mycket smartare att bygga helt nytt, vid rondellen uppe vid Ishallen. Alla nöjda och glada, dock med ett undantag, företagarhuset stod kvar som ett dåligt samvete, och ännu tommare än någonsin.
I dagens tidning kan vi så presentera upplösningen på dramat. I sista akten köper Astrid Lindgrens Värld fastigheten Vidar 5, av kommunen för samma penningsumma som kommunen halade upp för ett antal månader sedan.
Slutsatsen av hela denna historia måste bli att det ibland kan gå förtvivlat snett med olika beslut, om de inte förbereds och undersöks ytterligt noggrant innan. Av den anledningen bör politikerna vara jättesäkra på hur Berendsen-lokalen, gamla Tvättman, ska komma till nytta innan den köps av landstinget. Även om priset för lokalen går ner i ungefär samma takt som svårigheten att avyttra den ökar, så måtte en bra användning vara ordentligt fastslagen innan köpekontraktet signeras.
Se bara svårigheterna med att hamna rätt när det gäller Vidarfastigheten - tänk på att Berendsenhuset är tio gånger så stort, och kanske tio gånger så svårt.
Förvaltningsansvariga besöker tydligen gamla Tvättmanhuset en efter en för att om möjligt hitta någon bra användning för lokalerna. En sådan taktik felar från första stund. När kommunpolitiken bör präglas av återhållsamhet och eftertanke kan vi inte föra en strategi som först går ut på att köpa, och sedan hitta avsättning.
Det bör givetvis vara precis tvärt om - ett uttalat och dokumenterat behov ska leda till inköp, ombyggnad eller nybyggnad.
Larsson har således tagit intryck av den debatt i ärendet som förts i olika sammanhang, och det är mycket bra för Larsson, för turistbyrån och för demokratin att få ärendet prövat en gång för alla i kommunens allra högsta beslutande instans. En gång för alla.
När vi, eller våra barn, eller barnbarn, någon gång i framtiden ska summera de viktigaste händelserna i Vimmerbys historia, kommer knappast lokaliseringen av Turistbyrån att finnas med på någon topplista - men eftersom frågan engagerar så mycket att den blivit till en principfråga är nu utvecklingen ändå mycket positiv och Leif Larsson stärker sin ställning inför kommande val.
Alf Wesik