Jag kan även förstå att det finns politiker som hakar på de här tankarna; "Vi lägger ner servicen på småorterna, drar ner på skolorna, bygger inga nya lägenheter, sparar in på snöröjning, sandning av GC-vägar, drar in sköterskemottagningar, polisbevakningen, släcker gatljusen och drar in på skötseln av grönytor."

"Och nya bostadsområden och villor i kransorterna? Nej, glöm det. Nya småindustrier? Haha - in your dreams".

Jodå, jag kan förstå att de finns, de här högröstade motståndsgrupperna av politikerna som verkar ogilla landsbygden. Och allt vad landsbygden står för.

Däremot kan jag inte förstå deras åsikter. Är de fullständigt virriga?

Inkonsekvent
Jag kan verkligen inte förstå hur de kan komma undan med sina helknasiga uppfattningar om allas våra roller i samhället. Om sina hemsnickrade uppfattningar om vad som är värt att kämpa för - och vad vi tvärtom bör gömma undan bakom närmaste gödselhög.

Hur kan det vara möjligt att ena stunden argumentera för nedläggning av småskolorna runt om i kommunen - och den andra stunden plädera för att Vimmerby kommun ska få mer resurser i den statliga fördelningen, när det exempelvis gäller infrastruktur.

Att argumentera för nedläggning av läkarstationen i Överum, neddragningar i Ankarsrum och sämre service i Blankaholm - och nästa andetag plädera för att Västervik kommun inte får glömmas bort.

Att ena stunden ta beslut om nedläggning av distriktssköterskemottagningen i Rimforsa - och nästa stund gråta krokodiltårar när Kinda återigen hamnade sist i prioritering när statliga pengarna ska fördelas.

Och hur kan det vara möjligt att det finns politiker i riksdagen som ena stunden argumenterar för neddragning av statliga myndigheter runt om i landet, neddragningar av grundtrygghet och service - och den andra stunden tycka att EU-politikerna i Bryssel behandlar Sverige styvmoderligt.

Saknar trovärdighet
Nej, det är en enastående svag politik. Det är ett skrämmande exempel på att många politiker har svårt att se längre än näsan räcker.

Försök istället se mot horisonten, att se sambandet.

Så här är det; för att EU ska fungera måste Sverige vara välmående. För att Sverige ska vara välmående måste regionerna ha luft under vingarna. För att regionerna och landstingen ska ha luft under vingarna måste kommunerna överleva och helst expandera. För att kommunerna ska överleva, måste ytterområdena frodas och utvecklas.

Den politiker som säger att ytterskolorna och yttersjukvården ska läggas ner och därmed indirekt tar beslut om nedläggning av småorterna, kan inte med trovärdighet hävda sin egen kommuns- eller sin egen regions betydelse.

Den som vill lägga ner vårdcentralen i Överum, vill lägga ner Västerviks kommun. Och den som vill lägga ner Västerviks kommun borde... ja, skämmas.

Fantasifulla upptåg
Det finns områden som är heliga för alla kommunpolitiker. Det är de lagstadgade ansvarsområdena; som förskolor, barnomsorg, grundskolor, vuxenutbildningar och svenska för invandrare, som socialtjänst och tillhörande omsorg, som hälso- och sjukvård i särskilda boenden, hälso- och miljöskydd, renhållning, avfallshantering, räddningstjänst, vatten och avlopp, bibliotek, krisberedskap, bostadsförsörjning och överförmyndarverksamhet.

Frivilliga områden som kommunala politiker inta hra lagstadgat ansvar för är bland annat kultur, fritid och näringsliv.

Kommunerna har tre områdena att håva in pengar på. Endast tre. Det är via kommunalskatten, statliga bidrag och kommunala avgifter.

Det är absolut inget fel att använda en liten del av dessa inkomster på frivilliga åtaganden och olika fantasifulla upptåg. Men det får inte ske om kommunerna inte först klarat av de obligatoriska åtagandena.

Enfaldiga argument
Jag glömde en sak när jag ovan räknade upp de lagstadgade ansvarsområdena - i dessa ingår även stadsplanering och byggfrågor.

Begreppet "stadsplanering" innebär att kommunerna har lagstadgat ansvar för byggnader och gator i tätbebyggelse. En tätort är per definition ett område med minst 200 invånare.

Och kommunallagen - denna gral som alla kommunpolitiker har att följa, men få verkar känna till - innebär i sin första punkt att Likställighetsprincipen gäller. Inte ibland, när kommunalråden är på bra humör utan jämnt och ständigt. Alltid.

Likställighetsprincipen innebär i klartext att exakt alla invånare ska behandlas exakt lika.

Ja, jag förstår att det finns politiker som vill strunta i sina ansvarsområden, som inte ens orkar försöka, som helt enkelt skiter i småorterna - men jag förstår verkligen inte deras enfaldiga argument.

Alf Wesik