Förtäckt planering för vindkraft i södra Kinda och norra Vimmerby

När E.ON Elnät i Sverige genom sin vd Per-Olof Lindholm i en debattartikel i denna tidning kommenterer den senaste tidens stormar och de effekter detta hade på elförsörjningen så uppkommer följdfrågor.

Ledaren2011-12-23 07:52
Detta är en ledare.

När han säger att E.ON har vädersäkrat sitt elnät för 15 miljarder kronor så är ju detta mycket bra - särskilt om det handlar om att fler ledningar grävts ner i backen. Där de ligger skyddade för alla möjliga och omöjliga vädertyper.
Vilket i sin tur betyder att elkunderna, boende i framför allt glesbygd, kan leva ett drägligt liv, det vill säga utan elavbrott.
Han säger vidare att det kommer att ske andra satsningar i verksamhetsplanen i klimatomställningens fotspår. Frågan är då om Lindholm avser nya, förhoppningsvis, nedgrävda elledningar - eller kanske helt nya satsningar på vindkraftsparker.

Vill ha markkabel
Att Energimyndigheten menar att leveranskvaliteten är "lagom" kanske stämmer, det innebär dock i realiteten att det varken krävs nya transformatorstationer eller vindkraftsparker. Dessa kostar dessutom miljarder, med alla ledningar och kablar åt alla håll.
Men den viktigaste negativa följden av exempelvis nya enorma vindkraftsparker är ändå den miljöförstöring de medför. De satsningar för vädersäkring och bättre elstandard som ska ske bör istället inriktas på nya och fler nedgrävda elkablar.
E.ON vill förstärka sitt nät via Vimmerby - Horn - Kisa. Det är ett oerhört arbete som lagts ner i sammanträde och utredningar med mera. Markägarna vill ha markkabel istället för luftledningar.
Markägarna bör också få full kompensation för förstörd mark och framtida bruksvärde.

Industrilandskap
När Energimarknadsmyndigheten menar att leveranssäkerheten är lagom, så innebär ju detta att det räcker gott med de gamla luftledningar som finns idag. Därför är det visserligen konspiratoriskt, men ändå fullt legitimt, att misstänka att något annat ligger bakom, detta så ihärdiga arbete för nya överföringskapaciteter. Särskilt när mycket av detta arbete sker i kraftfull motvind. I princip alla berörda, vill nämligen ha nedgrävda kablar, förutom nätägaren.
Enligt Bo Monell, som själv studerat frågan noggrant, kan det stora kabelintresset bero på framtida behov av kraftigt ökad kapacitet. Som till exempel möjligheten att överföra vindkraftsströmmar från 35 planerade jättekraftverk på Gröninge Marker, som en gång tillhörde Kammarjunkare O.G. Pauli. Han gick bort för 120 år sedan och i samband med detta donerades hans domäner till Svenska Riddarhuset.
Det är denna donation som nu kan föra med sig att området ska förvandlas till ett gigantiskt industrilandskap. Jo, för så är det att vindkraftverk numera klassas som maskiner enligt EU:s maskindirektiv.

Nackdelar för boende
Han menar att de eventuella vinster som en vindkraftspark kan medföra inte på något sätt kommer de boende till nytta. Det gäller alla boende i södra Kinda kommun, Horn-Hycklinge och ner mot Locknevi.
Möjligtvis kan det medföra positiva synergieffekter under själva byggtiden, men det är också allt.
De boende i detta område kommer inte att kompenseras för allt obehag och alla störningar de kommer att utsättas för. Inte ens samvetet stillas nämnvärt, eftersom all el från dessa verk förmodligen kommer att exporteras.
Sverige är redan idag nära att nå EU-målet för 2020, på 49 procent förnyelsebar energi. Sveriges planeringsmål för vindkraft är 30 TWh år 2020, vilket är en åttadubbling jämfört med idag. Detta innebär i sin tur stor export dagar det inte blåser, samt stort behov av vattenkraft eller fossila bränslen alla andra dagar. Behovet av reglerkraft minskar ej.
Vad är då nackdelarna för de bonde i regionen. Enligt E.ON:s egen information tar landskapsbilden skada liksom natur och kulturvärden. Området blir mycket svårt att utnyttja till jakt, svamp- och bärplockning, liksom till rörligt friluftsliv.
Enligt Bo Monell hörs bullret från en vindkraftspark i den planerade storleken 5-7 km i vissa väderförhållanden. På vissa platser i landet hörs bakgrundsljudet i upp till en mil.
Vindkraftverken kommer att utrustas med högintensiva blixtrande sken som lyser upp natthimlen. Till på köpet placeras verken av naturliga skäl på höjder, där det blåser mest - och därmed blir de ännu mer störande. Forskning visar att värdet på kringliggande fastigheter sjunker med stora kraftverk som grannar.
Jag är även orolig för vindkraftverkens påverkan på turistnäringen. Detta eftersom nya regler säger att markområden runt verken måste stängslas in. Området får inte beträdas utan hjälm.

Dyra subventioner
Det handlar i det aktuella fallet, i södra Kinda kommun och norra Vimmerby kommun, enligt E:ON.:s egen hemsida om planer på maximalt 35 vindkraftverk av senaste format, se bifogad bild. De är 225 meter höga, alltså inte fullt lika höga som Kisamasten på 331 meter, som i vissa väderförhållanden syns ända från höjderna strax norr om Vimmerby - men mycket högre än Hycklinge kyrka.
Prövning av vindkraftverk mot miljöbalken är ofta ett slag i luften då miljökonsekvensbeskrivningarna är beställda av vindkraftens intressenter och utförda av beredvilliga konsulter.
Det finns tydliga tecken på att förvaltningsrätter och miljödomstolar har mycket bristfälliga kunskaper om vad vindkraft innebär för vår miljö. Vi får hoppas att länsstyrelsens miljöprövningsdelegation har varit i närheten av en vindkraftspark vid kyla och nederbörd innan beslut tages. Stora isklumpar kan slungas upp till 500 meter i vissa fall.
Om inte så vet man ju inget om konsekvenserna. Det måste vara orimligt. Energimyndigheten redovisar att 10TWh vindel kostar 40 miljarder kronor i elcertifikat. Detta är en skatt som tas från elproducenterna.
Dessa subventioner får inte längre undanhållas svenska folket.
Bo Monell menar att vindkraften är nära tre gånger dyrare än bättre teknik om vi adderar värdet av skillnaden i koldioxidbelastning och fördelar med minskat behov av basproduktion. Mervärdet av bättre teknik blir bedövande. Han fortsätter: "Alla måste få veta att blir vi av med den skatten halveras våra elräkningar."
Ökad konsumtion av el är inte lösningen på våra miljöproblem. En besparad kWh är oerhört mycket mer värd än en nyproducerad.
Enligt planerna kommer E.ON Vind att lämna in tillståndsansökningarna för projektet under vintern eller våren 2012 och alla tillstånd ska vara klar under 2012, varvid byggstart kan ske samma år. Alla verk ska finnas på plats senast 2015.
Alla som har synpunkter på kan detta på ett samrådsmöte som ska hållas i bygdegården Höganlid i Hycklinge den 17 januari nästa år.

Alf Wesik