Det företag som inte investerar på förnyelse och produktutveckling har inte en chans att överleva. Det är lika omöjligt som att en kommun skulle kunna utvecklas och frodas om investeringarna och förnyelsen lades åt sidan.
Det är framför allt skatteunderlaget som vuxit i kommunerna och detta tack vare en positiv sysselsättningsutveckling.
Sveriges kommuner och landsting förutspår i nyligen presenterad rapport att skatteunderlaget kommer att fortsätta växa i rask takt - nämligen med mer än fyra procent under hela perioden fram till år 2009.
Först måste alla behov inom vård, skola och omsorg vara uppfyllda, innan kanske roligare, men ändock mindre nödvändiga områden får nya pengar sig beviljade.
Den positiva rapporten bygger till stor del på att den totala lönesumman för alla förvärvsarbetande inom kommunens gränser, ska öka och därmed generera mer i inkomst till kommunen. Det innebär i klartext att organisationen tror att lönerna ska fortsätta öka och att det totala antalet jobbade timmar blir fler.
Sett över en längre period kommer lönerna för kommun- och landstingsanställda att höjas ungefär lika mycket som i ekonomin totalt.
På så sätt täcker löneökningarna i samhället de ökade kostnaderna för ökade löner inom de offentliga förvaltningarna.
Folk vill erhålla en större sysselsättningsgrad, deltidare vill bli heltidare.
Folk vill ha högre löner, rätt till heltid och större inflytande över sin arbetssituation.
Nu finns det ju alltid människor som av en eller anledning vill jobba kortare arbetsdag.
Men dessa har ju även fortsättningsvis den chansen kvar.
En generell sextimmars arbetsdag, enligt det nu skrotade förslaget, skulle å andra sidan omöjliggöra arbete full dag för alla som så önskar.
Under åren 1998 till 2001 ökade antalet arbetade timmar totalt i samhället med cirka 1,2 procent per år. Under åren 2002 till 2004 minskade de med 0,8 procent per år och under 2005 ökade de ånyo med 0,5 procent.
Ökningen under innevarande år beräknas antalet arbetade timmar öka med 1,6 procent.
Vi kan således konstatera att den ekonomiska utvecklingen i samhället ganska exakt följt utvecklingen vad beträffar antalet arbetade timmar. Därför är Kommunals beslut, liksom människors vilja i stort att arbeta mer, enbart av godo.
Antal timmar, inflytande, löneökningar, samhällsekonomi, allt följer varandra och den nuvarande utvecklingen är gynnsam.
Det är bra mycket enklare att på ett relevant sätt bedriva företagsamhet om förutsättningar något så när ligger fast från år till år.
Av den anledningen vore det också önskvärt för ekonomin i stort att den politiska majoriteten blir stabil vid höstens val. Mer eller mindre instabila och rangliga oheliga allianser är det sista vårt land behöver för närvarande.
För kommunernas och landstingens skull, är det viktigt att finansieringsprincipen står fast. Den innebär att kommunerna inte åläggs nya uppgifter utan att staten samtidigt skickar med en finansiering. Finansieringsprincipen är godkänd av riksdagen, men inte lagfäst, och har - som det heter - tillämpats sedan 1993. I verkligheten har vi dock tvingats konstatera ett flertal svikna löften genom åren.
Konkurrensen mellan kommunerna kommer att bli ännu hårdare i framtiden. Det gäller dels för invånarna i stort, där nya bostadsformer och attraktiva lägen kommer att skapas, det gäller näringslivet där kreativiteten i jakt på nyetableringar kommer att fira nya triumfer, samt gäller det butiker och handel där köpcentrum och butikskedjor kommer att blomma upp ur asfalten i allt snabbare takt.
Men en attraktivare kommun får inte skapas utan att grunden först är cementerad, det vill säga vård, skola och omsorg. Nya verksamheter kan inte skapas utan att gamla plockas bort. Det finns helt enkelt inte plats för en fortsatt ohämmad utbyggnad av den offentliga sektorn.
Nej, passa på nu när möjligheterna finns, att prioritera om, skapa livshöjande attraktioner.
Men glöm aldrig, aldrig bort kärnämnena.
Alf Wesik