Ja, kanske det, kanske. Men ändock. Om vi ser till frågan på ett lite mer filosofiskt plan. Vi i Vimmerby, och Hultsfred, och Västervik och Eksjö och Kinda också för den delen, bor i utpräglade landsbygdskommuner. Det är långt mellan husen, och många grusvägar finns det.
Just mark är kanske den naturtillgång vi är rikast på, vi lantisar. Vi har hur mycket som helst.
I det läget känns det inte som en investering i tiden, att bygga till servicehus på höjden. Jag vet att personalen ofta brukar påtala just flervåningsanläggningar som mer lättarbetade eftersom de då kan ta hissen fram och tillbaka och på så sätt underlättar förflyttningar både för de boende och för materiel.
Men ändå.
I ett modernt och trivsamt boende vill vi se rötter och gräs utanför fönstren, inte trädkronor och reaplan.
I ett modernt boende ska inne och ute knytas samman, gärna med öppna luftiga planlösningar. Gärna med så stora glasytor vi bara kan.
Det går att ta sig ut via korridorer, hissar och trappor också. Men det blir en helt annan sak.
Rent byggnadstekniskt kanske det är billigare att bygga på höjden än på tvären. Men sjutton vet om kalkylen håller under hela fastighetens livscykel, för ventilationssystem, värmeanläggningar, el och VVS är ju ursprungligen inte dimensionerad för att klara den ökade belastningen.
I det läget finns två alternativ. Antingen försöka förstärka befintliga fastighetssystem, men garanterade nya problem i framtiden, när olika åldrar, material och olika kvalitéer mixas ihop. Eller också utbyte av hela klabbet till dagens standard och dagens krav. Men då blir det snarare dyrare än billigare - och ändå långt ifrån optimalt.
Tack vare att förra och förrförra generationen tog sina respektive ansvar. I jakt på procenter hit och procenter dit, på saknade statsbidrag, njugga EU-politiker, saknade miljoner, och "effektivitetsjagande" förvaltningschefer, bör vi kunna ta steget fullt ut och vara de som bryter mönster.
Som säger stopp - nu vill vi inte vara med på det här kostnadsrallyt längre. Nu vill vi göra en markering, satsa på hållbara lösningar som skänker oss goda samveten, och våra äldre ro.
Bygg inte fler våningar. Se till att bygga på vackra platser, där det finns gott om gröna odlade ytor runt omkring, gärna på områden där det inte krävs fyrhjulsdrift och diffspärr på rullatorerna, för att kunna ta sig fram.
Det har blivit tradition att sätta ut ljus på gravarna under allhelgonhelgen, och kanske främst på lördagen, på Alla helgons dag. Gör det och försök se till att de sprider sitt sken ända till Alla själars dag på söndagen.
Det är en otroligt vacker tradition. Själv går jag gärna till Djursdala och tänder några ljus. Vi ska vårda minnena och vi ska banne mig ta vårt ansvar.
Tänk inte enbart på rationaliseringar, avloppstammar och budgetar när det är dags att skapa morgondagens ålderdomshem, eller servicehus, som det så vackert heter på nysvenska. Tänk istället på hur vi kan göra det bäst för dem som hamnar i situationen att de inte kan bo kvar hemma längre. Trots att det egentligen är det de vill, de allra flesta - bo kvar hemma och leva sitt vanliga liv.
Alla kommuner inom vår del av landet har stora markområden och absolut inga problem med markfrågor. I Vimmerby äger kommunen cirka 1 500 ha produktiv skogsmark och det bör innebära cirka, mellan tummen oich pekfingret, 150 000 till 200 000 skogskubikmeter. Vilket gör att kommunen har mark tillräckligt för 300 fotbollsplaner, och med ett värde på cirka 70 miljoner kronor.
Bygg inte servicehusen på höjden, bygg dem på tvären istället.
Alf Wesik