Skillnaden är enorm. I första fallet stressar vi för att hinna med att uppfylla alla de förväntningar vi ställer på oss själva och på varandra. I andra fallet handlar det om att njuta av lugnet, ta till oss den ro och helgstämning som egentligen hör julen till.
För de flesta blir det nog ett mellanting. Vi stressar inför julen för att kunna njuta av friden under själva högtiden.
Årets jul är arbetstagarens, det vill säga julledigheten är maximal i och med att julaftonen inträffar på en onsdag. Det innebär många härliga lediga dagar i rad.
Om julaftonen skulle infalla på en fredag kan man mer kalla den för en "arbetsgivarejul". Ledigheten blir då bara tre dagar. Så blir fallet nästa år.
Julen hör barnen till. Finns det något finare än se tindrande barnaögon titta på tomteblossets stjärnfall från granen, eller samma barnögon med förväntan se tomten komma inklivande i stugan?
Men julen är också en tid då man gärna minns tillbaka på sina egna jular som barn. Långt från mobiltelefoner, TV-program och CD-spelare. Då var det halmbockar, långkalsonger, kälke, julotta och julevangelium med släktkalas och kusinträffar som höjdpunkter.
När farfar spände Brunte framför den fackelförsedda släden för att vi barn, inlindande i skinnfällen, skulle åka till julottan tidigt, tidigt på juldagsmorgonen gnistrade snön under färden och vi kunde glatt vinka åt alla promenerande, på väg till samma julotta, som vi körde förbi.
Idag håller julottan på att avskaffas. Folk vill klara av den kyrkliga delen av julen innan man kryper till kojs på julaftonen. Midnattsmässorna är bättre anpassade till den stressiga värld vi lever i.
För några dagar sedan promenerade jag utmed stranden på Teneriffa.
Krogar och barer i en oändlig mängd kantade vägen och många av dem bjöd in till julbord enligt flera nationella traditioner, så även svenska. Vi fick tipset att boka bord i tid om vi tänkte fira julen där nere.
Men nog skulle det kännas litet konstigt att i värmen sätta sig till bords och doppa i grytan, äta julkorv och skinka och sjunga julsånger.
Julen är traditionell även om formerna i viss mån ändras och förnyas. Men låt oss inte glömma anledningen till julfirandet. Att det för drygt 2000 år sedan föddes ett litet barn i Betlehem som betytt så mycket för så många.
Rolf Johnzon
God Jul
Slår man upp ordet "jul" i Svenska Akademins ordlista över svenska språket kan man konstatera att "jula" innebär att fira jul. Det kan ske på många olika sätt. Bestyr, brådska, handel, klappar, marknad, mat, paket, rengöring, rush, stök, trafik är ord som alla kan kombineras med ordet jul. Men där finns också orden frid, berättelse, brev, glädje, helg, hälsning, högtid, insamling, kväll, otta, predikan, psalm, tradition, stämning och sång som lika väl går att kombinera med samma ord.
Detta är en ledare.