Lägg mångmiljonsatsningar på bredband åt sidan och låt marknadsaktörerna slåss om de kunderna bäst de vill. De vet hur den saken ska skötas utan att kommuner, regionerna och staten lägger sig i. Satsa de allmänna skattekronorna på de mest elementära behoven istället.
För att kunna tala om det härliga livet på landet, med någon som helst trovärdighet, måste det finnas bra vägar, bra bussförbindelser, goda järnvägsförbindelser, el och telefon och framför allt ett bra bostadsutbud..
Om vi ska uttrycka saken ytterst diplomatiskt så är folk förbaskade. Med all rätta. Boende på landet har rätt till ett skapligt liv trots att de bor långt, långt från närmaste McDonalds.
Jovisst, det börjar kännas lite som ett självspelande piano detta. Samma visa om och om igen. Men vi får nästan varje dag nya exempel på hur olika centraliseringar förstör möjligheten till ett tryggt och säkert och lyckligt liv, även utanför de stora städerna.
I Vimmerby kommun är det så att kransorterna går miste om en massa service som flyttas till centralorten. Så är det bara och nu måste någon se till att protestera.
Tyvärr verkar även politikerna tycka att denna centralisering behövs för att samhället ska bli mer effektivt och kunna skötas med färre antal personer. Det märkliga att de oändliga effektiviseringarna varken resulterar i sänkta skatter eller större serviceutbud, sportutbud eller kulturella alternativ. Och inte verkar de statliga myndigheterna och de kommunalt avlönade medarbetarna bli färre heller. Snarare tvärtom.
Men det är klart att det inte är svårt för politikerna att sitta i Bryssel och ta beslut om Sverige. Eller i riksdagen och ta beslut om glesbygden, eller i Vimmerby och ta beslut om Gullringen.
Tyvärr glömmer de ofta bort vem de representerar och vad meningen med livet är, meningen med det politiska och så genomdemokratiska livet.
Hur mycket lyssnande till väljarna ligger det bakom exempelvis den förre finansmarknadsministern Sven Österbergs, alla resor hit och dit? Karln har alltså på nio månader åkt taxi för 77 000 kronor. Med semester avdragen gör det i runda slängar en 500-hundring per dag i taxi, varenda arbetsdag.
Jag vet inte, taxi hela tiden kanske var enda alternativet för Sven Österberg, för säkerhet och effektivitet, men samtidigt kan konstateras att han står långt, långt ifrån verkligheten när han tar beslut om bensinskatter, reseavdrag, indragna skolor, brandkårer och postkontor.
Företagen på orten söker arbetskraft med ljus och lykta och sju personer står i kö för en bostad i Gullringen. Sju personer är lika med sju familjer, är lika med ökad chans till överlevnad för skola, butiker, konditoriet, matställen och biblioteket. Och en hel massa annat.
Men Gullringen verkar vara platsen Gud..., förlåt kommunstyrelsen, glömde. När Gullringshus i bostadskrisens spår lade ner sin hustillverkning fortsatte företaget att dels serva befintliga huskunder, dels minutiöst sköta om sina fantastiska lokaler. Och mycket riktigt är lokalerna snart helt fyllda med ersättningsindustrier.
Som söker arbetskraft, som söker bostäder.
Men tyvärr, bostäderna som det kommunala bostadsbolaget Vimarhem byggde i samhället finns inte längre, betongplattorna finns kvar som tomma monument, men husen lyftes upp på lastbilar, som vilka Gullringshus som helst, och kördes in till stan istället. In till Vimmerby.
Det finns en hel del symbolik i den åtgärden, i det beslutet. Och den symboliken är inte särskilt grann för kommunen.
"Ett lyft för bostadsbalansen. Visst kanske det är så - men framför allt en katastrof för Gullringen, en rejäl smäll för den kommunala ekonomin och en snyting åt alla arbetslösa byggnadsjobbare.
Det handlar naturligtvis om den så uppmärksammade flyttningen av fyra huskroppar med totalt åtta lägenheter från Gullringen till Vimmerby. "En offensiv och bra satsning", kommenterar Vimarhem flytten. Vimarhem syftar på att "husflytten" kostar 2,7 miljoner och nybygge i Vimmerby kostar 8 miljoner. Men Vimarhem glömmer då en del saker:
1. Jag bara undrar hur kommunen kan ta ett sådant beslut när arbetslösheten bland byggjobbare är så hög? Ett kranföretag från Linköping får visserligen jobb, liksom kanske en murare, men inte mer.
2. Jag bara undrar hur Gullringsborna reagerar på att kommunbolaget skalar av samhället?
3. Jag bara undrar om det etableras ett nytt företag i Gullringen, ska husen köras tillbaka då?
Nej, detta är bara ytterligare ett exempel på att kransorterna i kommunen behandlas illa. Det finns ju ingen chans att Gullringen ska växa igen om bostäderna rivs, eller flyttas. Neddragningen av posten i Storebro, skolan i Locknevi, brandkårerna runt om i kommunen, verkar bara vara en naturlig utveckling av vårt samhälle. Allt detta för cirka fem miljoner i besparing. Samma summa förresten, som den förkrympta teaterlokalen i Tullportsskolans gamla anrika gymastiksal kostade - trots att den första angivna kostnaden var en miljon."
Slut citat från en krönika hämtad från den 7 november 1996. Jag vill inte på något sätt slå mig för bröstet och triumferande säga att jag fick rätt. Men jag tvingas göra det. Tyvärr.
Alf Wesik