Astrid Gladh får förmodligen några blommor och några vackra ord.
Men även om priserna och utmärkelserna är högst olika så är dessa båda damers arbete och inställning exakt densamma. De tar båda strid för matens och kostens betydelse i samhället, och då särskilt för våra yngsta medborgare och våra äldsta, samt alla institutionsboende.
Vimmerbys kostchefs engagemang i matfrågorna behöver ingen tveka om. Hon är stolt över den mat som serveras i skolorna och är ytterst rädd för vad som komma skall, när ett stort centralkök för 20 miljoner kronor ska producera kyld mat i portioner.
Tjörns kostchef vänder sig mot ett liknande förslag i hennes hemkommun. "Kvaliten handlar inte bara om rätt näringshalt och rätt temperatur", säger hon, "upplevelsen kring maten är också viktig".
Det borde vara en fråga som klippt och skuren för centern exempelvis. Men alla partier kan naturligtvis hitta lockande argument - som medmänsklighet, som demokrati, som trygghet, som mänsklig värme.
Men tyvärr skissas det rakt över partigränserna på en lösning i Vimmerby som för det första kommer att kosta 20 miljoner kronor i ett nytt gigantiskt centralt kök, och för det andra ställa personal på gatan. Av erfarenhet vet vi att arbetsskyddet är sådant att ingen behöver ställas på gatan idag, utan det kommer att bli omplaceringar, och omdispositioner av budgetmedel - men inte ett rött öre billigare för oss finansiärer, alla skattebetalare. Förutom de 20 miljoner kronor som krävs för ett nytt centralkök, så krävs anpassning och ombyggnad vid mottagningsköken, runt om i kommunen, för okända belopp, men troligen lika mycket till.
Helt orimliga summor med andra ord.
De pekar alla på den oerhörda vikt som maten betyder för hälsan, för lärandet och för livsglädjen. Kommunerna måste börja värdera mat och hälsa på ett helt annat sätt, liksom måste de börja värdera eleverna och skolmåltidspersonalen.
Skolmatens vänner uppmanar kommunerna att införa en kvalitetssäkring på skolmaten. Kommunerna måste ges tvingande regler. Bland idrottsmän och -kvinnor i alla åldrar, är det ett välkänt faktum att kosten är helt nödvändig för att prestera på det allra yppersta. Samma sak gäller självklart i våra skolor runt om, för att prestera bra krävs att barnen gillar det de äter, de måste få äta sin mat i fräscha, rena lokaler, de borde slippa köa, de borde få sitta i fred och äta i lugn och ro och kunna samtala med sin kompis vid sidan om, eller på andra sidan bordet, utan att tvingas skrika.
Ingen vet väl exakt hur det kommer att bli i Vimmerby. Men det talas ju om att det ska finnas kvar vissa strategiskt utplacerade mottagningskök, där de kylda portionerna åter ska värmas enligt kostens alla regler. Men alla har naturligtvis inte tillgång till sådana mottagningskök. Hur ska dessa personer fixa sin mat, ska det ingå en mikrovågsugn vid första leveransen, och en tjock instruktionsbok? Risken finns att en del av maten kommer att ätas kall, risken finns att de godaste rätterna åker först och det andra blir liggande. Ska de som behöver, erbjudas microvågskurser?
Nej, det borde vara en självklarhet att vi lyssnar på experterna, som Astrid Gladh i Vimmerby, som Solweig Mattsson på Tjörn. Låt inte snålheten bedra visheten, låt oss ha kvar de mindre köken, låt oss ha kvar personalen och låt oss ha kvar matglädjen. Och med den ett så mycket godare liv.
Jag fattar inte att något politiskt parti hoppar på. Hallå, här finns röster att hämta.
Alf Wesik