Och detta trots att befolkningsutvecklingen varit i det närmaste katastrofal sedan kommunsammanslagningen. Vid tiden för den stora omläggningen, i början av 1970-talet var det nästan 19 500 invånare i samhället. År 1987 var det 16 689 och år 2005 var det 14 456. Eftersom invånarna både direkt och indirekt genererar inkomster till kommunen, kan vem som helst räkna ut att effekten av en sådan minskning är dramatisk. Direkt genom riktade statsbidrag och indirekt genom att invånarna bor och verkar inom gränserna.
Hur kan då Putte Svensson se positivt på tillvaron när befolkningsutvecklingen varit så negativ under de fyra senaste decennierna?
Jo, anledningen stavas ungdomar, anledning stavas rockfestivalen, som återigen är nära förestående, anledningen stavas positiva synergieffekter.
Men redan första året dök det upp 7 500 musiktörstande ungdomar och succén var given. Nu 20 år senare kommer det årligen cirka 30 000 människor, nu i alla åldrar, till festivalen.
De kommer till Hultsfred och de spenderar en massa sköna kronor i kommunen, till nytta för i princip alla invånare. Mången kommuninnevånare får en betydande del av sin årsinkomst under den där intensiva juniveckan varje sommar.
Men vad som är ännu mer intressant, och det är på detta Putte Svensson, grundar sin positiva framtidstro, är att Hultsfred har blivit ett varumärke att räkna med. Ur festivalens skrikande åskådarmassor har bildats en mängd åretrunt-verksamhet.
Rock City har skapats och i dess kölvatten hittar vi konsertlokal, restaurang, högskoleutbildningar och musikföretag. Det formligen bubblar av energi, framtidstro och företagande i och omkring rockmetropolen. Mängder av företag har dessutom startats som har mer eller mindre indirekt koppling till Rock City.
Det finns fortfarande misstänksamma invånare i Hultsfred, men de blir färre för varje dag som går. Cirka 70 personer sysselsätts dagligen inom anläggningens väggar.
Men är det egentligen rätt att vara så positiv, siffror fortsätter ju att peka nedåt för kommunen, och andelen äldre invånare är långt över riksgenomsnittet. 23 procent av invånarna är över 65 år, mot 17 i riket. Under 2004 flyttade 252 personer mellan 18 och 24 ut från kommunen, medan endast 209 flyttade in.
Jo, det finns anledning till de glada minerna. För det första hade utflyttningen i den här kanske allra känsligaste åldern, för kommunens framtid, varit långt större utan Rock City - och för det andra är verksamheten under fortsatt expansion.
Dessutom är det så att det stigande intresset för Hultsfred, som bostads- och arbetsort, året runt, bidrar till att rekryteringen hos andra, befintliga företag, kan stimuleras. En trend kan ses att allt fler av de ungdomar som studerar i Hultsfred stannar kvar. De tas om hand bland annat i det "business-lab" som skapats. Där finns plats, kalla det gärna en kuvös, där företagsidéer tas om hand och stimuleras bli verklighet. Vi har redan sett att minskningstakten markant minskat under de senaste åren, bland ungdomar i den aktuella åldern.
Det som startade som ett halvobskyrt musikprojekt, har vuxit till en viktig tindustri. Applåderna från 30 000 besökare, hörs året runt. Klart och tydligt. Eller som Putte Svensson föredrar att uttrycka saken;
"Kommunen ska säga hej istället för nej".
Alf Wesik