Posten tycker att deras brevbärare förtjänar en bättre arbetsmiljö och hotar med akuta åtgärder om inte stiftelsen Kindahus bums gör som Posten säger.
Och visst, Posten har förmodligen regelverket på sin sida.
Och med paragraferna som rustning kan Posten hota med vad som helst. Exempelvis sluta bära ut brev om det inte byggs så kallade fastighetsboxar över allt i samtliga fastigheter.
Om den här frågan inte har lösts före den 23 juni dennes, så tar brevbärarna till det stora artilleriet, de kommer att sätta sig med armarna i kors på golvet på brevbärarkontoret och sittstrejka. De kommer att vägra dela ut breven, räkningarna och vykorten.
Posten säger sig sakna svar från bostadsbolagets sida, om vad företaget ska göra för att förbättra arbetsmiljön för brevbärarna - och vill "göra en markering".
Precis som vanligt blir det en markering som delvis i alla fall, slår mot helt fel mål. Inte mot Kindahus, som inte har lyckats prestera något svar till Posten, utan istället mot de 700 hyresgästerna som efter den 23 juni vackert får knalla ner till Postens brevbärarkontor intill brandstationen.
Posten säger att de anställda måste kunna arbeta i en skaplig arbetsmiljö ända fram till dess att de går i pension vid 65 års ålder. Kindahus säger att i det fall Posten vill tillskapa sig en bättre arbetsmiljö måste Posten stå för kostnaderna, inte hyresgästerna.
Det resonemanget håller förmodligen inte rent juridiskt, men rent praktiskt går det att förstå tankegången.
Här ser vi ännu ett exempel på när statligt bedriven verksamhet håller på att undergräva sin egen existens. Ett privatdrivet företag skulle självklart inte vara så kategorisk i sina krav, utan istället anpassa dem efter verkligheten. Efter sina kunder.
På sina håll finns det säkert massor av brister att åtgärda. Och det vinner säkert båda parter på. På andra håll, kan det istället vara så att den nuvarande lösningen med individuella brevinkast är allra bäst. Att den nuvarande lösningen faktiskt är bättre för båda parter.
Det kommer att bli kaos, vilket knappast kommer att gagna arbetsmiljön. Det kommer att krävas helt större lokaler, en annan typ av personal, och förmodligen ett helt annat arbetssätt.
De två allmännyttiga företagen måste helt enkelt kunna komma till en lösning som passar alla. För Kindahus framtid, för Postens framtid - och framför allt för brevbärarnas framtid.
En åtgärdsdiskussion där den ena parten tar till ett så pass drastiskt vapen riskerar att haverera på helt andra grunder än de rent sakliga.
Vi ska vara rädda om Posten i dess nuvarande form, eftersom olika typer av digitala alternativ riskerar att urholka det totala utbudet. Men vi ska också vara rädda om hyresgästerna i en liten kommun, som riskerar kraftigt höjda hyror på åtgärder som i vissa fall inte gagnar någon, mer än någon enstaka byggmästare.
Från Postens sida säger man att hotet uttalats endast för att markera, inte för att jäklas.
Jag ser det snarare tvärtom - som en klar markering att nu ska vi jäklas.
Alf Wesik