Inget fel på resurstilldelningen, men pengarna måste användas på rätt sätt

Jag åker varje dag cirka ett dussin mil på riksväg 34, eller 23, som den egentligen heter nu. Det är en ganska angenäm färd, för på just den sträckningen jag åker regelbundet, norr om Vimmerby, är vägen riktigt bra. Rak och fin och bred och bra. Det finns egentligen inget att klaga på, på just den sträckningen.

Ledaren2010-12-15 07:49
Detta är en ledare.

Förutom en sak då förstås; nämligen avsaknaden av viltstängsel.
Medtrafikanter som kör några kilometer för fort, skrämmer mig inte ett dyft, ofta kör de om med ett fantastiskt flyt.
Omkörningar, trafikköer, korsningar - nej, inget som helst problem.
Inget skrämmer nämnvärt. Förutom alla dessa djur då. De uppför sig ju inte som folk utan tror att de äger vägen - skuttar upp utan förvarning och beter sig som djur.
Det är märkligt, tycker jag, att frågan om viltstängsel verkar vara så totalt bortprioriterad av de som har hand om trafikvettet.
Jag har personligen tagit upp frågan om viltstängsel vid kontakter med ledande tjänstemän på Trafikverket. Jag får då svaret att det inte sker så många olyckor och att de olyckor som sker inte är så allvarliga att de motiverar ytterligare åtgärder - bortom den långsamtgående plan för utbyggnad som redan finns.
Jag håller inte med. Jag tycker det titt som tätt syns djur till höger och vänster när jag kör på den här sträckan. Tyvärr är det ju så med viltolyckor att även om det inte smäller, så orsaker panikinbromsningar och undanmanövrar, massor av incidenter. I statistiken räknas inte dessa som viltolyckor, utan förarmisstag.
Den kalla statistiken, som man i och för sig ska ta med en nypa vägsalt, visar ändå att risken för viltolyckor är väldigt, väldigt stor. Under årets första nio månader rapporterades 32 000 viltolyckor till polisen. Och då är det ändå bara rena kollisioner som finns med.
Av dessa 32 000 olyckor - på nio månader alltså - var drygt 24 000 rådjur, knappa 5 000 älgar och nära 1 600 vildsvin.
Det är det Nationella viltolycksrådet och en undersökning från försäkringsbolaget IF som meddelar siffrorna. Förutom de ovan nämnda djurslagen finns även kollisioner med dovhjort, kronhjort, ren, lodjur, björn, varg, utter, järn och örn, inrapporterade.
Och det värsta av allt; våra region pekas återigen ut som farligast i landet. I Kronobergs och Kalmar län är risken störst i Sverige. Där är risken för viltolyckor 19,9 på 1 000 bilar. På delad första plats alltså.
Jönköpings län kommer trea med 14,0 olyckor och Östergötlands län kommer tia av de svenska länen, med 8,7 olyckor per tusen bilar.

Fler trafikpoliser
När Trafikverket redovisade sin årliga attitydundersökning här om dagen så pekades således tre åtgärder ut som "svenskarnas högsta vilja". För det första Trafiksäkerhetskameror - har vi hört det förut? - för det andra mitträcken och det tredje alkolås.
Och trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall slår sig återigen oerhört belåtet för bröstet och utropar i triumf att, att "att det är en stabil bas för det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet".
Det talas i dessa tider om behovet att byta partiledare för att få nya idéer och nytt liv i debatten och arbetsglädjen. Kanske det är dags för Trafikverket att ställa vissa tjänster till förfogande?
Vad är detta för Mumbo Jumbo?
När vi kollar i den oerhört omfattande statistiken som följer Claes Tingsvalls pressmeddelande, och kollar in enkätsvaret på den glasklara frågan "Vilka tre beteenden tror du är viktigast för trafiksäkerheten?", så blir svaret ett helt annat.
Överlägset viktigast är "Att inte köra rattfull", med cirka 93 procent anhängare. Tvåa kommer "Inte köra mot rött" med cirka 50 procent, trea "Använda bilbälte" med 40 procent och först på fjärde plats "Hålla hastighetsgränserna", på drygt 30 procent.
Jag förespråkar givetvis inte att hastighetsgränserna ska släppas fria. Inte heller att trafiksäkerhetskamerorna ska skrotas. Nej, jag vill att de ska begränsas starkt i antal och bara placeras på platser de verkligen gör nytta, vid korsningar, farliga passager, vägtrafikarbetsplatser, skolor, samhällen.
Istället vill jag att de mycket stora pengar dessa plåtpoliser kostar i installation och service, istället ska användas till utökad trafikpolisbevakning. Det är nämligen enda sättet att jaga bilbältessyndare, rödljusare och framför allt rattfyllerister.
Och köp in plog-lok för Guds skull.

Tillräckliga resurser
Och ute fortsätter snön att falla. Ungarna tjuter av glädje, kommunekonomerna gråter av rädsla. Pengarna i en redan hårt ansträngd budget är slut sedan länge och snöröjarna kör på lånad tid.
Kanske var det en aning förhastat när järnvägsaktörer med SJ och Trafikverket i spetsen, lovade att förra årets snökaos inte skulle upprepa sig. Den negativa oscillosionen, eller vad det nu heter, från Grönland ville annat. Nu är det istället bitande lågtryck från Sibirien som sveper som ett tickande istäcke över kollektivtrafiken.
Politiker ser naturligtvis en chans att knipa poäng i den rådande väderleken. Men sanningen är den att anslagen till Trafikverket har höjts med nära 50 procent sedan 2007. Och ändå får vi dagligen rapporter om förseningar, inställda tåg och bussar.
Fram till 2021 ska 500 miljarder satsas på infrastrukturen. Då ska vi väl äntligen kunna få bättre underhåll och utbyggnad av vägnätet, fler aktörer och konkurrenter på spåren, lok som är byggda för vintern.
Nu måste helt enkelt kraven på Trafikverket skruvas åt. Det duger inte längre med tvivelaktig statistik som grund för beslut och kampanjer. Nu är det allvar.
Vi ska inte jaga trafikanter och lastbilar med blåslampa, utan istället bejaka dem, de behövs för expansion och en levande landsbygd. Samtidigt ska vi göra allt för att minimera klimatutsläppen.
Trafikverket har tillräckliga medel, men uppenbarligen inte tillräcklig kunskap.
Bygg viltstängsel, ge polisen bättre resurser, rusta upp vägnätet - och köp in ploglok.

Alf Wesik