Ju mer blåst, desto fler löften om förbättrad vädersäkring av elnäten

Ju mer det blåser runt husknuten, desto mer ihärdigt viner löftena om att det ska bli bättre leverenssäkerhet på elen. Att elförsörjningen ska vädersäkras, som det så vackert heter. De boende på glesbygden är hjärtligt trött på alla stormar. Inte på blåsten i sig, den går att hantera - nej, de är sjukligt trötta på alla tele- och elavbrott som följer.

Ledaren2012-01-05 05:05
Detta är en ledare.

Men ännu mer tröttsamma är alla löften om bättring, från ansvariga personer. Det har blivit som ett spel där vissa frågor utlöser mekaniska automatsvar.
Vackra ord, men helt utan innehåll.
Nu senast är det Folkpartiet-Liberalerna i Hultsfred som engagerat sig i frågan. Det blåser som sjutton för närvarande i Sverige, i Småland och på Hultsfredsslätten, vilket medfört att partiet åter lyft frågan. De har skrivit brev till E.ON. - som genast läst brevet, arkiverat det på samma plats som alla andra klagomål och skickat ett svar som lovar runt.

Dinglande alternativ
Men visst, det måste erkännas. Det har hänt en hel del, sen Gudrun härjade som mest. I Hultsfredsregionen har en hel del matarkabel grävts ner och på så vis gjorts omöjliga för vindarna att sätta klorna i. VD Jonas Abrahamsson, på E.ON. svarar i ett brev att det pågår en vädersäkring av de mest utsatta ledningarna, och att detta har medfört en halvering av avbrottstiden.
Samma sak säger Jan-Erik Olsson, informationschef på E.ON., om läget i stort i landet. På onsdagsmorgonen var cirka 25 000 hushåll strömlösa i Sverige; "men siffran hade varit fyra eller fem gånger så stor om inte ledningar grävts ner efter stormen Gudrun".
I Vimmerby kommun är det numera färre strömavbrott, mest beroende på att Vimmerby Energi, varit snabba och mycket kloka och grävt ner alltmer av ledningsnätet.
Trots att det inte på något vis saknas svar på våra kritiska frågor, trots att det knappast saknas facit - så finns fortfarande luftledningar kvar som dinglande alternativ. Även vid planerade nyetableringar.
Av kostnadsskäl.
Men det är ju otroligt. Trots alla löften och kommentarer så snart landsbygden står utan ström, från i princip alla talföra ansvariga på nätbolagen, så diskuteras fortfarande nybyggnation av luftledningar.

Olika diskussioner
När det inte finns någon ström i stugorna är det nedgrävning av kabel som gäller. När det väl ska byggas är det luftledning som gäller.
Trots direktiv från regeringen, trots alla vittnesmål om de positiva effekterna av nedgrävning.
Med teknikens framsteg har vi i det moderna samhället byggt in oss i ett hörn med bräcklig säkerhet. Vi drabbas därför hårdare när strömmen och teleförbindelser bryts. Och värre blir det, tro mig.
När det gäller stamnäten, 400 kV, så är fortfarande luftledningar förordat alternativ. I de fallen görs ledningsgatorna dessutom så breda att nedfallande träd inte kan skada ledningarna.
Där handlar det i första hand om estetiska diskussioner, var ledningsgatorna ska dras rent geografiskt eftersom det rör sig om hiskeliga byggnadskonstruktioner, samt det kanske allra viktigaste, nämligen engångs- och löpande ersättningar för markintrånget.
Det finns även möjlighet där särskilda hänsyn måste tas, att gräva ner delsträckor av kabeln.

För hela seklet
När det gäller regionnät och lokala nät, 220 kV och 130 kV, som i Vimmerby- och Kisaregionen, finns ingen anledning alls att bygga nya ledningar uppe i luften. År 2012.
Förutom det ekonomiska.
Men med tanke på att ledningar av det här slaget har en livslängd på mellan 50 och 70 år är ekonomiska argument varken trovärdiga eller relevanta.
Där ska helt enkelt bästa alternativet ur vädersäkringshänseende väljas. Punkt slut.
Och får vi på köpet en mer estetiskt, tilltalande miljö som passar in i kulturlandskapet, är det en fantastisk bonus.
Det handlar om stora ytor högkvalitativ skogs- och åkermark som utslaget under 50 års tid representerar ett miljö- och ekonomiskt mycket stort värde.
När det gäller den allt överskuggande driftsäkerheten så verifieras den ivrigt av ansvariga på alla nivåer hos E.ON.. Särkilt under dessa extremt snålblåsta tider.
De investeringar som görs nu ska hålla i princip hela seklet. De beslut om investeringar som tas nu är av största betydelse för regionens utveckling i generationer fram över. Kanske avgörande för att människor ska bo kvar i regionen, att företag kan överleva, att turism- och fritidssektorn ska kunna utvecklas.

Alf Wesik