Det är naturligtvis oerhört enkelt att raljera över centerns programbestyr för närvarande. Själv tror jag att alla liknande funderingar, som denna min egen inledande manöver, som mina tidigare ledare i ämnet, som andra politiker för fram, liksom debattörer, bloggare, tyckande allmänhet, väljare osv. osv., i slutändan kommer att visa sig vara guld värda för centern.
Och eftersom förslagen är så extremt liberala och visionära så betyder de egentligen inget för centerns politik i stort. Jag vill absolut inte säga att allt var planerat, från någon fiffig strateg, jag vill inte påstå att partiledare Annie Lööfs så oerhört uppmärksammade "flyktresa" från solen och Thailand, redan var bokad av partikansliet sedan länge.
Men den kanske borde ha varit det.
Ja, då innebär det att människor upptäcker centern på nytt.
Det är just denna diskussion om den rätta medelvägen mellan det socialliberala och det nyliberala, som är av avgörande betydelse för partiets utveckling.
Själv har jag slagits av att så många kloka synpunkter har ventilerats ute i distrikten. Så många människor har skrivit motprogram, skrivit debattartiklar, argumenterat och verkligen slagits för sin sak, för centerns sak. Det har funnits en glöd inom partiet som vi saknat i decennier, ända sedan Fälldin gjorde processen kort med Palme i Kalmar. Var det 82?
De starka känslor som rörts upp till ytan har legat stilla som någon sorts bottensediment, tillräckligt länge. Nu bubblar det ute i landet och revanschlustan är större än den varit på bra många år. Detta kan visa sig vara exakt vad centern behöver i allmänhet och vad Annie Lööf behöver i synnerhet.
Nu gäller det bara att strategin fullföljs till sin spets. Hon ska själv ha en glasklar linje, men ute i kretsarna och distrikten kan gott det underifrånkommande mullret höras en tid till. Innan vi kommer till brytpunkten när alla dessa politiker inser att de inte kan driva en linje mot ett idéprogram, som faktiskt inte ens har stöd av partiledaren.
Då måste de se om sitt hus, rätta in sig i leden, och sammanflätas i en grön fyrklöver.
I Kinda till exempel, är det inte nog med att en noga utvald skara chefstjänstemän har tilldelats ohemult stora löneförhöjningar som påverkar ekonomin i kommunen negativt. Alliansen fortsätter framhärda i sin iver att leda kommunen med inte en eller två, utan möjligtvis tre kommunalråd, precis som i vilken plus 100 000-kommun som helst. I Kinda fortsätter de årliga solresorna till Afrika och Kenya, ett land som ju bland annat utvecklats till en riktig turismpärla, sedan länge ett av de mest besökta turistmålen i Afrika.
Afrikaresan inleddes på exakt samma dag som fem grupphusboende i Kisa och fem i Rimforsa får bruna kuvert från Kinda kommun. I kuverten kan vi läsa att hyran höjs med nästan 1000 kronor i månaden, för att de ska få använda de gemensamma TV-utrymmena.
I år ska jag gå på nyårsrevyn i Kisa, bara för att kolla om de lyckats författarna.., om de verkligen lyckats skriva en fars värre än verkligheten.
Med undantag för ekonomin, den är icke särskilt lysande, och belastar kommunens ekonomi tungt.
Vid höstens styrelsemöte redovisade VD Kjell-Åke Hansson för personalsituationen. Han menar att neddragningen av budgeten med cirka 20 procent som krävdes inför 2012 har skapat en "orimlig arbetssituation" och han varnar styrelsen för flera negativa effekter. Enligt personallistan på hemsidan är de åtta personer som sysselsätts på ALN nu, mot elva när jag kollade för något år sedan.
Det är inte heller speciellt anmärkningsvärt att december månads styrelsemöte hölls i Stockholm, på Kulturhuset, eller att Vimmerbytrion Peter Högberg (S), Micael Glennfalk (M) och VD Kjell-Åke Hansson under vistelsen bodde på Radisson Blu för 2007 kronor per rum, att de hyrde en konferenslokal för 3 731 och åt på restaurangen för 1 231. Jag vet att de kommer att svara mig att det inte hade blivit billigare någon annanstans, att de har ett schema med möten i såväl Göteborg som Stockholm... - men det sticker i ögonen.
Det är inte särskilt smart eftersom det samtidigt hänger ett sparbeting över bolaget och personal tvingats sluta.
Nu ska möblemanget i Stadshuset i Vimmerby bytas ut. Det är bara fortsättningen på en flyttkarusell som aldrig tycks ta slut. Det var bara några år sedan arbetsförmedlingen och ungdomskontor kördes ut. Socialen in. Vimarhem bort. Barn- och ungdom in. Först gjordes stadskansliet om. Sedan kafeterian. De andra lokalerna har renoverats och flyttats om. Biblioteket har fått större lokaler, socialkontoret har flyttat till en annan del av stadshuset. Kultur- och fritid har tvingats lämna kontorsrum tre trappor upp.
Och nu ska alltså möblemanget bytas om. De vackra möblerna av allra högsta kvalitet, matchande former och färger, skapade av arkitekten - och med rätta evigt omhuldade och skyddade av Thorsten Andersson, som även satt med i arbetsgruppen för stadshusets renovering.
Kanske helt rätt, det som görs, men det sticker i ögonen.
Alf Wesik