Precis som vanligt kommenteras inte liknande frågeställningar från de högst ansvariga; istället får vi höra den felaktiga uppgiften att resan inte kostar skattebetalarna i Kinda ett öre, inlindat i politiskt högst korrekta uttalanden om hjälpbehovet i den här delen av Afrika.
På den sistnämnda punkten finns ingen som helst anledning att avvika i uppfattning. Men frågan är om detta hjälparbete är a) en kommunal angelägenhet och b) om hjälpen inte skulle bli mångdubbelt större om Kindagänget beslutade sig för att stanna hemma och istället skicka hela anslaget för resan till Kenya.
Varför inte direkt till Gustafs barnhem i Kimilili..?
I de tidningsreportage som beskriver resan, och som är ett krav för att anslag ska erhållas, framgår att detta nu är sista resan av fyra till Afrika.
Vi kan säga att den uppgiften näppeligen stämmer. Kinda kommun jobbar redan nu med en fortsättning på reseverksamheten; denna gång med stöd av täckmanteln "HIV-positiva kvinnor i Afrika".
Nya ansökningar kommer, enligt dokumentation, att lämnas in under mars månad - även denna gång används oemotsägliga politiskt korrekta argument, för att ge stora delar av den absoluta kommunledningen chansen att se sig om i världen.
Argumentet att dessa projekt inte kostar Kindaborna något är naturligtvis fel. Dels är många viktiga personer i kommunens ledning borta under två veckor. Antingen skötes deras ordinarie arbetsuppgifter av vikarier under den här tiden, och då kostar det kosing. Eller också träder inga vikarier in - och då kan man ju istället ställa sig frågan om personalsituationen är optimal.
Nio personer bort två veckor utan konsekvenser?
Men det allra enklaste sättet att sticka hål på kostnadsballongen är att se vem det är som hostar upp anslaget - jo, ICLD, Internationellt centrum för lokal demokrati, med säte i Visby. Sex svenska kommuner använde sig under 2009 åt möjligheten att informera allmänheten om ICLD, med stöd av ICLD. Bland dessa Kinda.
ICLD:s verksamhet betalas i sin helhet av Sida. Sida disponerar hälften av Sveriges biståndsbudget och finansieringen av Sidas verksamhet sker med hjälp av Sveriges befolkning, via skattsedeln.
Alltså även Kindaborna.
När Kinda-delegationen nu är iväg på sin tripp till östra Afrika är det inte bara flygbiljetterna som kostar pengar. Förra gången kostade vaccinationerna 9 994 kronor, kostnaderna för telefon var 2 075 kronor, försäkringar 2 915 kronor, kost och logi 12 667 kronor i Afrika och 40 671 kronor i Sverige.
Totala omkostnadskontot för de två första aktivi- teterna blev 199 165 kronor.
Efter avslutat projekt genomförde ICLD betygsättning på hur Kinda har skött sig i förhållande till vad som var avtalat. Det blev högsta betyg för genomförande inom rätt tidsperiod och miljö, men bottenbetyg, en etta, för uppföljning och spridning, liksom bottenbetyg för ömsesidighet.
Uppföljningen avser informationen i Sverige och ömsesidigheten beskriver vilken nytta Kinda kommun haft av projektet.
Arbetet skulle leda till en energiplan för Kinda, men av den har ICLD inte sett mycket. "Ömsesidigheten lämnar en hel del i övrigt att önska".
Liknande upptåg främjar exempelvis inte näringslivets möjligheter till expansion i Kinda, befolkningsutvecklingen - möjligheten att kravla sig över den magiska gränsen 10 000 invånare - bostadsbyggandet eller infrastrukturen.
Det främjar inte de grundläggande kommunala åtagandena skola, vård och omsorg.
En kommunal grundtes är att alla invånare enligt lag måste behandlas lika. Om det ska företas några ytterligare resor i framtiden, vilket allt tyder på, föreslås därför att de åtråvärda flygbiljetterna lottas ut bland alla som är intresserade.
Alf Wesik