Bättre vore att bestämma sig för att hålla jämn fart. Med tanke på den ekonomiska utvecklingen i Vimmerby är det en jämn långsam fart som gäller. Eller ännu hellre; sväng av från den nuvarande ack så krokiga vägen och välj ett helt annat, rakare alternativ. Samtidigt rekommenderas att viss dyr extrautrustning helt enkelt demonteras.
Andra Vimmerbybor tycker inte det är särskilt slugt att dra in på Båtbyggarskolans verksamhet i Vimmerby, trots att den betalar sig själv, sammanslagningar av klasser och indragning av skoltjänster, exakt samtidigt som prästgården Näs ska kostas på ofattbara tio miljoner kronor. Inte en form av samtidigt gasande och bromsande som applåderas särskilt kraftigt. Inte av elever, inte av lärare och personal, inte av föräldrar och framför allt inte av näringslivet i kommunen.
Ytterligare andra Vimmerbybor är inte jätteintresserade av att få höra att det bromsas genom att dra ner på anslagen till föreningarna, på anslagen till studieförbunden, på bidragen till lokalägande föreningar, exakt samtidigt som det gasas genom att anställa en kultursekreterare.
Med en klar resultatredovisning kanske kritiken mot Vision Vimmerby något skulle lindras. Vi kan gärna satsa på olika åtgärder, men vi måste få veta att satsningarna ger resultat. Det sker inte idag.
Sammanlagt går kommunsektorn i år mot ett underskott på tio miljarder kronor. Varenda kommun i landet, från norr till söder, går mot förlust. Eller rättare sagt - har för omfattande verksamhet i förhållande till sina inkomster, i form av skatteintäkter och statsbidrag.
Om det ekonomiska läget hade varit annorlunda kanske en tiomiljonerssatsning av detta slag hade kunnat motiveras, även om den framtida nyttan av Näs-projektet är grumligt. Om det nu finns en sådan gränslös potential i allt som överhuvudtaget har någon anknytning till Astrid Lindgren - varför inte låta en privat intressent ta över hela klabbet!? Varför inte låta en privat entreprenör få ett gyllene läge att skapa arbetstillfällen, inkomster och skatteintäkter.
En privat företagsledare har alltid kravet på sig att utgifter och inkomster ska vara i balans. Det har inte kommunen. Istället för en självlänsande verksamhet som styrs av bolagslagar, adderas nu den kommunala verksamheten med ytterligare anställda, med flera lokaler, med mer underhåll och ytterligare en stark illojal konkurrens till turistentreprenörerna i kommunen.
Vi vet att de redan idag bågnar under trycket. De privata turistaktörerna i kommunen, och i grannkommunerna. Allt medan Astrid Lindsgrens Värld växer och växer och växer. Från riksväg 34 norr om reningsverket, ser man tydligt ALV-komplexet breda ut sig på offantliga områden. Denna kommundrivna anläggning håller på att sluka en hel bransch. Alltmedan privata turistaktörer gråter och kommunledningen applåderar.
Nu är det dags att dra hårt. Stenhårt. I nödbromsen.
Alf Wesik