Krav på närliggande polislokaler såväl som närstående lokalpoliser

Jag hänger inte med riktigt i svängarna. I den omfattande översyn av polismyndigheternas behov som genomförts i Kalmar län framgår att allmänheten har "bristande kunskap om hur brottsligheten har förändrats".

Ledaren2009-10-14 06:44
Detta är en ledare.

Jag citerar; "uttalanden om fler poliser på gator och torg hörs ofta men det förs sällan någon djupare och mer ingående diskussion". Eller som här; "I allmänhetens och ibland medias ögon är en polis en polis som skall kunna utföra alla uppgifter som ankommer på polisen".
Jag hänger inte med i svängarna riktigt. Vad av ovanstående är så fel?
När de 21 länspolismyndigheterna runt om i landet just nu sliter för att få budgetar i balans så är situationen än mer prekär i Kalmar län.
Varför? Jo, för i Kalmar län är den ekonomiska situationen värre än på de flesta andra håll i landet trots - och detta är mycket viktigt - trots att polisen i Kalmar län kommer på plats 17 av 21 när det gäller antal invånare, kommer på plats 18 när det gäller antal brott per 100 000 invånare, kommer på plats 17 när det gäller antal poliser, på plats 17 när det gäller antal övriga anställda, på näst sista plats, nr 20, när det gäller polislönernas andel av den totala kostnaden, på plats 17 när det gäller procentuellt anslag för fordon.
Alla dessa siffror talar för att verksamheten bör kunna utföras på ett rimligt kostnadseffektivt sätt. Polisen i Kalmar län har med andra ord ett hyggligt bra, för att inte säga, riktigt bra utgångsläge.
Inte så många invånare, inte så många brott, inte så många anställda, låg kostnad för fordon samt mycket låga lönenivåer.
Dessutom toppar Kalmar län statistiken när det gäller anslag per polis. Plats nummer ett, alltså.
Trots dessa finfina förutsättningar har polisen i Kalmar län högst anslag av alla 21 myndigheter när det gäller kontorsmaterial, den ligger vidare etta när det gäller procentuella kostnader för bevakning.

Ett lokalproblem
Vad är då problemet?
Jo, det stavas utan tvekan l-o-k-a-l-e-r. Polisen i Kalmar län har högst lokalhyra per anställd av alla polismyndigheter i Sverige.
Kostnaden ligger på 95 000 kronor per anställd, jämfört med rikssnittet på 52 000 kronor.
Poliserna i Kalmar län har störst svängrum av alla poliser i Sverige. Varje polis har 73 kvadrat att värma sig inom, jämfört med 44,3 kvadrat i rikssnitt.
När det gäller lokalhyra är Kalmar län tvåa i landet på 1 300 kronor per kvadratmeter.
När det gäller lokalhyrans procentuella andel av hela budgeten på 330 miljoner kronor ligger Kalmar län tvåa i landet, med 11,1 procent.

Hyresjämförelse
På förslag är att avveckla polisstationen i Hultsfred och flytta över hela polisverksamheten, samt passenheten, till Vimmerby. Detta inkluderar teamchef, en civilanställd, fyra poliser i yttre tjänst, en lokus-polis samt en ungdomsutredare. Därutöver skulle tre utredare omorganiseras till Vimmerby.
Hyreskostnaden för polisstationen i Hultsfred är 664 000 kronor per år plus cirka 20 000 kronor per år i elkostnader. Hyreskostnaden för polisstationen i Vimmerby är 1 219 000 kronor per år, plus cirka 135 000 kronor för el. Tillsammans kostar dessa två stationer således knappa 1,9 miljoner kronor i hyra.
Detta skall jämföras med de nybyggda polishusen i Kalmar och Västervik som tillsammans kostar 28,5 miljoner kronor plus 1 239 000 kronor i el. Fördelningen mellan dessa är cirka 19,7 miljoner kronor i Kalmar och 8,8 miljoner kronor i Västervik.

Två husbilar
Så länge denna uppenbara snedfördelning av hyreskostnader föreligger är många av de övriga diskussionerna i princip akademiska. När bara elräkningen för polishuset i Kalmar är i princip lika stor som hela årshyran för polishuset i Vimmerby, känns grundförutsättningarna för en adekvat resursdiskussion, svårgreppad. Minst sagt.
I rapporten pekar utredarna ofta på det faktum att polisen bör jobba ute på fältet. Som det står ordagrant; "Det lokala polisarbetet måste utföras genom en hög grad av synlighet, inte minst för att öka den upplevda känslan av trygghet i samhället." Vidare att det är önskvärt att en ingripandepatrull ska kunna ta sig till en brottsplats inom 15-20 minuter efter larm. Som långsammast.
Förslaget till hur dessa mycket motsägande målsättningar ska kunna uppnås är således att lägga ner stationen i Hultsfred och på detta tjäna 660 000 kronor. Men samtidigt förlora i trygghetsaspekten i Hultsfred med omnejd, förlora i arbetsresekostnader, miljöhänsyn, förlora i närvaro, förlora i lokalkännedom.
Dessutom ska några av dessa nackdelar kompenseras genom att två husbilar köps in. Med polismålade husbilar ska en särskild Ungdomspolisgrupp jaga stökiga ungdomar, prata med deras föräldrar, hålla förhör och besöka skolor. En husbil ska operera i södra länsdelen och en i den norra.
Investeringskostnaden sägs i rappporten ligga på cirka en miljon kronor per styck, alltså totalt två miljoner och vid en avskrivning på 10 år beräknas lånet kosta 200 000 kronor per år.
Jag vill till denna lånekostnad addera driftskostnader för de två husbilarna, övriga kostnader för omfattande utrustning, service och underhåll.
Vad kan hela notan sluta på? 300 000 kronor per år? Knappast, kanske 500 000 kronor eller kanske 664 664 kronor?
Hoppsan, exakt lika mycket som polisstationen i Hultsfred kostar i årshyra.

Lokala poliser
Det kan mycket väl hända att polisen har ett behov av två husbilar, att åka omkring i. Polisen kanske har behov av dessa extremt dyra polishus i Kalmar och Västervik.
Men att spara på en så uppenbart viktig funktion i samhället som polisstationen i Hultsfred utgör, samtidigt som dessa jätteutgifter lämnas orörda, odiskuterade, eller till och med adderade - känns en smula ogenomtänkt.
Kanske bättre då att fortsätta diskussionen om hur arbetet ska kunna utföras mer effektivt, kanske bättre att intensifiera samarbetet länen emellan. Jag tänker närmast ett samarbete inom de stora övergripande ansvarsområdena, såsom administration, planering, kanske kommunikationscentraler - kanske på områden där polisen måste tillgripa specialistkunskaper inom exempelvis IT och ekonomi, för att möta den omfattande och nya sortens brottslighet.
När det gäller ungdomspoliserna och övriga poliser med yttre tjänst, finns inte så stora fördelar att samarbeta med Kronobergs län och Åsedapolisen, vad gäller exempelvis Virserumsområdet. Särskilt som Åsedastationen tillhör den obemannade kategorin?
I utredningen klagar författaren på att allmänheten ofta kräver bemanningar och service med en utgångspunkt från en polissituation som den såg ut 1965, innan myndigheten förstatligades. Författaren efterlyser en debatt som bättre "beskriver hur polisen arbetar 2009".
Återigen feltänk, säger jag. Dagens planering måste ha sin grund för hur polisen arbetar 2015 eller 2020, eller ännu längre fram i tiden. Då tror jag mycket av den grova brottsligheten, de organiserade ligorna - hanteras och organiseras av specialistenheter varken i Kalmar eller Växjö, utan centralt i Stockholm.
Då behöver vi inte polishus med hyror på 28,5 miljoner i Kalmar och Västervik. Men vi måste ha kvar det lokala, nära, polismålade, det personliga polisarbetet.
Inte i husbilar, med utsocknes poliser, kaffe och munkar, utan i närliggande polislokaler, såväl som närstående lokalpoliser.

Alf Wesik