För det andra lanseras i en debattartikel i gårdagens Svenska Dagbladet tanken att vi ska satsa mer på odlat kött. Kött ska odlas fram från stamceller som i speciella tankar ska matas med blåalger och växa till ätbart kött.
Det är professor Stellan Welin vid Linköpings universitet som lanserar tankarna på odlad köttfärs. Kanske nödvändigt för miljöns skull, för befolkningsutvecklingen och alla skadliga växthusgaser, javisst, men lika sjutton läbbigt så till den milda grad.
Och för det tredje är det ju detta med storregionerna då. Nu har landstinget i Kalmar län tröttnat på att aldrig få besked från Jönköping, på duktigt velande från Östergötlands sida - och föreslår istället enigt att hela Kalmar län ska ingå storregion med Skåne, Blekinge och Kronoberg.
Lite läbbigt låter det allt. Om jag ska försöka tolka den omgivning som jag själv befinner mig i, så hade vi hellre sett ett fördjupat samarbete med Östergötland och Linköping, här uppe i de norra länsdelarna. Men det hade å andra sidan gjort att underlaget för akuten vid Västerviks sjukhus minskat till under acceptabla nivåer, och därmed hade hela akutverksamheten varit hotad.
Ja, hur man än vänder sig har man baken bak.
Exakt inget, absolut noll, talar för att det kommer att bli annorlunda inom de nya storregionerna. Norra Kalmar län hamnar mer offside än vi någonsin upplevt.
Våra naturliga förbindelser med Kristianstad och Malmö är få. Visst lockar kontinenten, Turning Torso och den nya expansiva Öresundsregionen, men avståndet förskräcker. Från Västervik till Malmö är det bilvägen, på den av nuvarande regionförbund så omhuldade E22:an, hela 42,3 mil. Med lunch och fika får en hel dag tas i anspråk för resan till förmodad ny residensstad. Via Vimmerby och sedan RV 23 förbi Växjö, är det fem mil kortare - men å andra sidan är den fina vägen märkligt bortglömd när det gäller upprustning.
Förutom sjukvården nämns ofta infrastrukturen som den allra viktigaste frågan för de nya storregionerna. Landstinget i Kalmar län har just tagit beslut som går stick i stäv med nuvarande regionsförbunds uppfattningar och framtidsdrömmar - när det gäller såväl sjukvård som infrastruktur.
Rent praktiskt, egoistiskt tänkt från en Vimmerbyhorisont, vore det bättre att vi går i union med Karlstad och Värmland, dit är det bara 32 mil.
Nu ska förslaget först och främst ut på remiss till samtliga kommuner i Kalmar län. Undrar just vad de kommer att svara?
Ja, det är en sak, men det allra läbbigaste svaret kommer senare; nämligen vad nuvarande Region Skåne kommer att säga? Vill de verkligen gå i allians med Vimmerby, Västervik och Oskarshamn?
Jag misstänker att de istället sneglar mot Köpenhamn och Hamburg. Mellan Malmö och Hamburg är det cirka 35 mil, och i dagarna startas byggandet av en tunnel mellan Rödeby och Puttgarten, allt för att Danmark och Öresundsregionen ska få det enklare att samarbeta söderut med kontinenten och Tyskland.
Köpenhamn med förstäder har knappa två miljoner invånare, Hamburg med förstäder har tre miljoner hamburgare.
Alla förslag på nya storregioner ska vara inlämnade, helst med acklamation, före den sista januari 2012, för att kunna börja gälla 2015. Det ser onekligen mörkt ut och statens utredare, som för några år sedan stod på en informationsmöte i plenisalen i Vimmerby - log självsäkert och sade att allt var glasklart, "inga problem", sliter nu sitt hår och vet inte på vilken fot han ska stå.
Nu kan vi konstatera att frågetecknen är fler än någonsin, att hela frågan verkar ha drabbats av pyspunka.
Alf Wesik