Detta innebär i klartext att lokalen för publika ändamål, alltså besökare till Turistbyrån, ökar i storlek från mina angivna 24 kvadrat till cirka 50 kvadrat, eller till och med 56,4 kvadrat som Turistbyrån själva anger.
I detta fall har storleken verkligen betydelse. Från 24 kvadrat blir nu ytan 56 kvadrat. Grundinvändningen kvarstår dock - ytan ökar från löjligt pytteliten till bara liten. Som grader i helvetet, eller som en sipp i Missisippi.
Om dessa 56 kvadrat hade utgjorts av en enda lokal om säg 7 x 8 meter så hade det varit bättre, om än inte bra, men nu är denna yta uppdelad på tre olika rum. Illa, illa. Och några väggar får absolut inte fällas i detta q-märkta hus.
Turistchefen Christina Thorstensson är naturligtvis den som vet bäst hur hon och turistbyrån vill ha det i framtiden och enligt henne blir det allt färre fysiska besök på turistbyrån i framtiden. Alltmer kommer att skötas digitalt via internet - och därmed "behövs inga stora utrymmen", som hon uttrycker saken.
Det stämmer säkert - men av detta kan man ju också dra slutsatsen att det inte spelar någon större roll var turistbyrån är placerad. Och då vore det ju synd att ockupera stans tjusigaste hus till en sådan "skrivbordsverksamhet".
Dessutom deltog centerpartistiske riksdagsmannen Agne Hansson från Gamleby. Hansson, liksom de andra länspolitikerna, ställde statsrådet Ulrica Messing mot väggen och krävde svar på en rad frågor om framtida länssatsningar.
Tyvärr var svaren från Messing lika intetsägande som tidigare i debatten och därför är det av största vikt att länspolitikernas krav och frågeställningar synliggöres. Agne Hansson drog en klar koppling mellan den ungerska JAS-affären och företagsnedläggningar i länet:
"Länet förlorar 1 500 till 2 000 jobb genom företagsflyttar för att staten ska få sälja JAS-plan till Ungern. Nu är det hög tid att regeringen levererar sysselsättningspaket motsvarande dessa förlorade jobb".
Utlokalisera 2 500 statliga jobb till länet inom en femårsperiod. Efter den senaste utlokaliseringsvågen ligger länet ännu djupare ensam förankrad i botten på statliga jobblistan.
Rikta åtgärder mot länets 8 000 små och medelstora företag så att de kan anställa minst en till per företag. Då skulle arbetslösheten i ett slag kraftigt minska.
Satsa på infrastrukturen. Lägg tillbaka 30 procent av nybyggnadsanslagen till vägarna i länet som regeringen och Ringholm drog in förra våren.
Lägg tillbaka nybyggnadspengarna för E22 som gick till Trollhättepaketet.
Ge Kalmar län sin rättmätiga del av länsanslagen för kommunikationer, vilket är betydligt mer än de naggade 600 miljoner länet fått i nästa 12-månadersperiod. Behovet är minst 2,5 miljarder kronor.
Garantera statens del av ansvaret för järnvägsdrift och investeringar på Stångådals- och Tjustbanorna.
Däremot är alla andra krav från Agne Hansson klockrena. Riktade åtgärder till de små och medelstora företagen är verkligen nödvändiga. Framför allt vill företagare ha regler som håller i tiden, de vill hellre ha något sämre förutsättningar, men för lång tid framöver garanterade, än mycket fördelaktiga villkor, men mycket kortsiktig. Så har det tyvärr varit under en tid - och därmed har satsningar och investeringar hämmats. Eller helt uteblivit.
Satsningar på infrastrukturen är en statlig satsning som måste högprioriteras. Dels för att det till nästan hundra procent är ett statligt ansvar, dels för att det är så viktigt. I landet som helhet, men i glesbygdskommuner och glesbygdslän i synnerhet.
Slutligen kan bara understrykas vikten av att Stångådals- och Tjustbanan får leva vidare. Och det märkliga är att det i detta fall knappast handlar om någon stödverksamhet, med bra tidtabeller, direktförbindelser och bra service ombord kommer den snabbt och elegant att bli självbärande.
Alf Wesik