Logisk förklaring till skralt intresse för kyrkovalet

Ibland som jag slösitter där i TV-soffan, nedsjunken till öronen i plädar och kuddar, brukar jag häpna och ställa mig frågan; "vad i sjutton betalar jag för egentligen?". Tre kronor om dagen, eller vad den ligger på TV-licensen. Det finns ju absolut inget att titta på. Är det verkligen värt pengarna?

Ledaren2009-09-09 06:44
Detta är en ledare.

Men visst, jag accepterar ändå faktum och gläds lite extra när det faktiskt dyker upp ett program som jag antingen har nöje eller nytta av. Okej, alltså med licensen, även om jag tvivlar ganska ofta.
Men kyrkoskatten då, eller kyrkoavgiften, som det heter rent formellt, hur är det med den?
Jodå, jag anser att kyrkan och det den står för är viktig i ett fungerande samhälle, även om mitt eget fysiska deltagande är tämligen begränsat. Det har funnits tillfällen, och kommer att finnas tillfällen, då kyrkan och dess innehåll är oerhört viktig för välbefinnandet. För själens ro.
Dessutom vet jag att kyrkan är än mer viktig för många, många andra i samhället.
Men själva kyrkoavgiften är jag ytterst okunnig om. I likhet med en hel bunt andra svenskar, antar jag.
Vet jag.

Politikernas plikt
Jag betalar för något helt okänt. Ja, till viss del i alla fall.
Precis som det mesta annat i vårt svenska samhället bygger kyrkan på demokratiska grundvalar. Och stommen i denna demokrati är de återkommande valen.
Vissa svenska medborgare som för övrigt uppfyller kraven för att delta i kyrkovalet, alltså att de är födda den 20 september 1993, eller tidigare, samt folkbokförda i Sverige den 21 augusti 2009 - har valt att avsäga sig sitt medlemskap i Svenska kyrkan.
Dem lämnar vi därhän, för tillfället. De får tro på något annat valfritt. Eller sig själva. Eller inget alls.
Tyvärr är det lite vacklande deltagande i de demokratiska kyrkovalen, även bland de som uppfyller alla krav.
Jag är övertygad om att detta till stor del beror på att många, precis som jag, inte har en himla aning om vad det handlar om. Förutom det uppenbara, som jag tidigare redovisat.
Om det åligger oss vanliga svenskar en plikt att rösta, så borde det i ännu större grad åligga de politiker vi har att välja mellan, och de kyrkopolitiska partier vi kan välja mellan - att förklara vad det är de vill egentligen.
De borde helt enkelt släppa på den hemligheten. Särskilt nu som det är kyrkoval den 20 september.

Personalval
Vad vill ni egentligen? Vad vill ni använda kyrkoavgifterna till?
Om det är så att exakt alla kyrkopolitiker är sams och eniga om exakt allt, så redovisa det då. Vad händer med skogsinnehaven, med kyrkans ekonomi, vad händer med prästsituationen i våra olika församlingar? För guds skull, vad händer med församlingshemmen, ska prästerna få bo var de vill, och ska prästgårdarna säljas av, en efter en? Till vem?
Vad händer med kyrkans olika åtaganden, såsom konfirmationerna, barndagverksamheter, körverksamheter?
Och framför allt, redovisa vad som ska hända med kyrkobyggnaderna? Med alla dessa miljoner i kassan, bör väl kyrkorna få stå kvar?
Visst borde de skötas, underhållas, och hållas varma och välkomnande - för alla som vill. För alla som har ett behov av att besöka kyrkorna.
En rent konkret fråga, som alla ansvarstagande kyrkopolitiker borde redovisa innan valet; kommer Storebro kyrka att få stå kvar?
Den kyrkopolitiker som inte redovisar sin inställning i en så enkel fråga innan valet, har enligt min mening även avsagt sig möjligheten att agera för en rivning efter valdagen.
Det finns säkert andra frågor också, som gudstjänstverksamheterna i Pelarne och Rumskulla, samarbeten och personalsituationer. Fram med åsikterna, dra igång debatten, släpp lite på den hemliga attityden.
En nyhet inför årets val är att möjligheten till personval är större än tidigare. På valsedeln kan man kryssa för tre personer som man vill ha valda.
Tänk på det. Om jag hade haft samma möjlighet när det gäller TV-licensen så hade jag kryssat för Ingvar Oldsberg, Janne Josefsson och André Pops.

Alf Wesik