Det var många som reagerade på att kommunens intäkt för de 70 procent av innehavet som såldes till Saltkråkan AB år 2010, nämligen 34 miljoner kronor, var alldeles för snålt tilltagen. Det talades om indirekt statsstöd, om otillbörligt gynnande av enskild näringsidkare.
Till de klagandes skara tillhörde även undertecknad. Jag kan dock se att vi redan vid tillfället konstaterade att på tid och längd, det var betydligt viktigare vem köparen var, och vad köparen hade för avsikter och planer med sitt köp.
Den analysen var med facit i hand, om man nu kan ha ett facit redan efter två-tre år, fullständigt riktig. Saltkråkan har haft en strålande utveckling på parken, ingen har kunnat tveka på företagets avsikter och engagemang.
Kort sagt ett mycket lyckligt slut på den sagan.
Tyvärr har just kvalitetsstämpeln hos många andra stora parkanläggningar i Sverige under senare tid varit föremål för frågor. När det handlar om en publik verksamhet så är det på det viset att enskild kritik blir offentlig med internätets hastighet. I vissa fall snabbare än ljudet.
Inget sådant har hörts om Astrid Lindgrens Värld, och det är det allra bästa betyget.
De satsningar som genomförts hade varit helt omöjliga att genomdriva med kommunal drift. Helt enkelt därför att parkdriften i den totala kommunala budgeten, bara hade varit en punkt av många. Det hade rent politiskt, rent populistiskt, varit omöjligt att "sälja in" satsningar ens i närheten storleksmässigt av de som Saltkråkan och Astrid Lindgrens Värld företagit.
Ett belysande exempel på skillnad i privat drift, kontra kommunal, är hanterandet av matfrågan i parken. Från att ha behandlat kostfrågan precis som vilken annan nöjesanläggning som helst, bestämde sig ledningen för ett antal år sedan att göra en satsning på just maten.
Det var självklart en satsning som i förstone tycks strida mot all företagsekonomi. Med satsning på inte helt självklara maträtter för barn, med satsning på lite dyrare men så mycket bättre lokalproducerade råvaror, på kvalitet och miljö - har ALV nu utmärkt sig på ännu ett mycket gott sätt.
Som ett föredöme för såväl andra publika anläggningar som för kommunala mat- och kostinrättningar, ett vinnande recept för framgång.
Framgångarna på matsidan har medfört att Astrid Lindgrens Världs VD Mikael Ahlerup, nu reser land och rike runt och föreläser inte bara om parken, alla duktiga skådespelare, Astrid Lindgren och kommande satsningar - utan även om kost och matkvalitet.
Strålande bra jobbat - och faktiskt en inspirationskälla för minoritetsägaren Vimmerby kommun.
Kommunen kan under lång tid framöver dra nytta av ALV:s framgångar. Men till nöjet är även kopplat nytta, i form av att kommunen måste göra allt som står i dess makt för att lobbyarbeta fram satsningar på infrastrukturen, så att parken även fortsättningsvis kan addera nya besökare varje år.
Inte minst Stålhagsskolan, eller Hultsfreds gymnasium som det heter nu, har goda förhoppningar om att kunna locka en del av niorna. Men det är tuff konkurrens dels från Vimmerby och privata alternativ som Prolympia i Virserum.
I Hultsfred är naturligtvis Gyro ett givet val för de elever som är särskilt intresserade av musik och media. Se gärna gårdagens tidning och den mycket hoppingivande beskrivning av vad en handfull ungdomar från Hultsfreds kommun valt att satsa på, om för- och nackdelar och om framtidsdrömmar.
I Vimmerby har mediaeleverna under ett antal år utmärkt sig genom att kamma hem pris efter pris i elevtidningstövlingar, liksom restaurangutbildningen utmärker sig.
I Eksjö kommun är gymnasiet lokaliserade på tre olika anläggningar, där bland annat animationsprogrammet utmärker sig, liksom idrottsutbildningen med inriktning orientering. Dessutom finns den kommunägda friskolan Nifsarpsskolan som bland annat satsar på fordons- och transportutbilding.
I Kisa finns en mycket framgångsrik teknikutbildning på Teknikcollage Allhamra. I Västerviks kommun finns gymnasial utbildning, med bland annat det så kallade Cambridgecertifikatet, där skolan är auktoriserat Preparation Centre för Cambridge ESOL-examina. Kursen har hög status och det är till och med så att vissa universitet och högskolor ger extra poäng till elever som genomgått kursen med godkänt betyg.
I Linköping- och Norrköpingsregionen finns ett otal olika utbildningsalternativ och där är konkurrensen särskilt stor mellan skolorna och utbudet är näst intill oöverskådligt.
Alf Wesik