Ledare: Nätägare måste säkra sina leveranser av el

Men huset bekymrar mig inte ett dugg. Det har stått där hundratals år, och står säkert lika många till. Det är tekniken som bekymrar. Vårt moderna liv, våra nya tiders behov och våra nya tiders falska trygghet.

Aldrig har vi haft det så väl förspänt när det gäller el, tele, TV och datatrafik. Men det farliga är, att vi vant oss vid ett liv och ett beteende som bygger på att allt detta ska fungera.

Vi har byggt upp en bedräglig beroendesituation.

För egen del ser jag på TV via rymden. Trots att teknikerna monterat parabolen med sjuttihelsickes långa franska skruv rör den sig när vindbyarna trycker på. "Ingen signal", står det på TV-rutan och det innebär en smärre katastrof.

Särskilt som OŽSullivan skulle sätta sista stöten för ett maximumbreak i Masters.

Hänger säkert
Telefonförbindelsen försvinner i och med att en åkerplanterad gran, utan rotsystem värt namnet, viker ned sig en sista gång, nånstans mot Harghållet till. Då får man istället förlita sig på mobilen, vilket i och för sig känns mer och mer naturligt. Men tyvärr, om strömmen går, så lägger även mobilsystemens slavsändare på luren efter en tid.

Om man bor på landet försvinner även datauppkopplingen och kön till felanmälan växer i samma takt som hopplösheten. Man känner sig lika ensam som Amundsen på väg till magnetiska sydpolen.

I detta läge funderar man hur det bara kan fortsätta vara på detta viset. Att vi kan landa en farkost på en komet, på studs, men inte ordna så att strömmen klarar hårda vindar.

Inget system är idiotsäkert, självklart. Men alla är överens om att nedgrävda elkablar är bra mycket säkrare än hängande. Riktigt jättemycket säkrare.

Positiva effekter
Det finns regeringsbeslut som säger att kraftbolagen och nätägare ska skynda på säkringen av elnäten. Nedgrävda kablar ökar säkerheten markant vid väderkatastrofer och besparar många människor mycket lidande.

Det handlar inte bara om risken för elavbrott vid hårda stormar. Nedgrävda kablar med den senaste tekniken ger massor av andra positiva sidoeffekter. EU har uppmanat till nedgrävda kablar vilket skapar möjlighet till ökad sammanlänkning av nationella elnät och möjliggör en konkurrensutsättning av en större marknad.

En annan av de sidoeffekter som nedgrävda kablar innebär, är icke föraktlig - nämligen miljövinsten. Kabelgatorna behöver bara vara bråkdelen så bred och den växande skogen kan växa vidare och fortsätta rensa luften. Ingreppen i naturen blir helt enkelt mindre, kablar kan grävas vid befintliga vägar, de kan grävas i redan existerande ledningsgator, på samma sätt som bredbandskablar.

Nedgrävda kablar innebär att mindre markområden måste exproprieras och bibehållna fastighetsvärden. Och man slipper miljöopinioner.
Det sker kontinuerlig och framgångsrik forskning. Kablar och teknik blir ständigt mer effektiva och därmed billigare. De elektromagnetiska fälten minskar eller försvinner helt.

Drypande empati
Ja, det är sådana saker man tänker på när man petar in ytterligare en pinne i kakelugnen. Utan vare sig möjlighet att göra fynd på Tradera, eller se om Ronnie "The Rocket", lyckades göra ytterligare en 147:a i Snooker-VM.

Varje gång det blåser upp till storm, vänder nätägarna kappan efter vinden, och vevar igång det självspelande pianot; nämligen att "det blir för dyrt att gräva ner". Och med darrande stämma fortsätter någon ytterst mediatränad kommunikationsansvarig med tårfyllda ögon; "och denna extra kostnad läggs ju på er konsumenter".

Ja, det riktigt dryper av empati, när nätägare diskuterar elkablar och -fakturor.

Fram och tillbaka
Men i Vimmerby, till exempel, låter det annorlunda. Vimmerby Energi och Miljö AB valde redan efter Gudruns besök i våra trakter 2005, att satsa på nedgrävning av kablar.

Ett beslut som nu VD Roger Carlsson kan skörda frukterna av. För 20 år sedan blev det strömavbrott hos kunderna så snart det föll ett flingpaket med blötsnö - för att inta tala om vad som hände, när stormbyarna löpte amok över Vennebjörke.

Nu är det få avbrott. Och Egon kändes bara som en kittling på ryggen. Nästan alla ledningar är nedgrävda och arbetet fortsätter.

En halvmessyr
Hos E.On resonerar man lite fram och tillbaka, som om man inte vet vilket ben man ska stå på. Egon innebar strömlöshet för 43 000 elkunder. Och även den nya ledningen som planeras mellan Vimmerby och Kisa ska hänga i luften och dingla. Med motivet att nedgrävning blir för dyrt, samt att "extrakostnaden hamnar hos er, snälla kunder".

E.On i stort resonerar ofta tvärs om. Sedan stormen Gudrun härjade har E.On grävt ner ledningar för tolv miljarder kronor. Bara i Ljungby kommun har E.On grävt ner 150 mil kablar för 750 miljoner kronor. I Älmhult har 85 mil grävts ner i marken och i Växjö 120 mil.

Visserligen är byte av hängande kablar, från oisolerade till isolerade, ett stycke på rätt väg - men definitivt ingen framtidssäker lösning. Och i viss mån en halvmessyr som trots allt "...hamnar på kundernas räkningar."

Alf Wesik