Nu är förmodligen Hultsfredsfestivalens musiksaga all. Efter 24 år som en institution i musik-Sverige är det över. Det småländska äventyret som i princip startade som en protest, med ett gäng ungdomar som ville protestera mot, som de ansåg, landsortskommunens tristess.
De lyckades verkligen.
Hultsfred har inte varit tråkigt på ett kvarts sekel.
Men nu är chansen uppenbar att den trista grå vardagen inte bara sänker sig över dagens Hultsfredsungdomar - utan även över arbetsmarknad och befolkningsutveckling, och ortens näringsliv.
Vem vet, det kanske för något gott med sig att festivalen försvinner. Att nya ungdomar, sådana som inte ens var påtänkta vid tiden för den första rockfesten i lilla slumrade Hultsfred hittar på något nytt.
Chansen är dock inte så stor. Oddsen är dåliga. I dagens läge är konkurrensen mördande och det är verkligen tufft att försöka skapa något liknande som Rockparty en gång gjorde. Något som gav eko inte bara i Sverige och Norden, utan långt ut i Europa och USA.
Det var många år på 1980-talet och i början av 1990-talet när Rockfestivalen av många förståsigpåare ansågs vara musikmässigt mer spännande än Roskilde.
Jag har alltid tyckt att Hultsfreds breda program har lockat och att mycket av den goda stämningen på festivalområdet har kommit sig av att ungdomar med olika musiksmak, och livssyn, har mötts. Kanske upptäckt varandras stilar och haft trevligt ihop.
Kul, men tyvärr inte kommersiellt hållbart längre, när festivaler, stadsfester, och nischade påhitt runt om i landet sakta men säkert plockat till sig en hel del av publiken. Och tack vare deras smalare upplägg har de också kunnat locka de riktigt, riktigt stora artisterna.
Men vi ska samtidigt hylla Hultsfredsgängets arbete. När musikexperter listar de tio främsta musikhändelserna eller artisterna i Sverige genom tiderna, så har Hultsfred sin givna plats på listan.
Nu återstår att se vad Hultsfreds politiker och näringsliv och föreningsliv, kyrkan, skolorna och butiksinnehavarna, ska hitta på för att försöka rädda situationen. Alla som klagade på festivalen, på att det var stökigt, en massa oljud, att besökarna klädde sig fel, att kommunens fick bidra med pengar - ja, nu återstår att se vad som händer istället.
Nu återstår att se om Hultsfreds ekonomi vips blir bra. Om befolkningssiffrorna plötsligt vänder. Om sysselsättningsgraden och utbudet av ungdomsaktiviteter ökar. Om Hultsfred blir mer fridfullt.
Jag är mycket oroad. Alla i Hultsfreds kommun har haft nytta av festivalen, vare sig de vetat om det själva eller ej. Privatpersoner, föreningar, företag, butiker och kommunen.
Tack för alla dessa uppträdande, tack för alla år.
En sak är i alla fall glasklar - Hultsfred blir aldrig mer densamma. Nu uppmanar jag kommunens ledande politiker att bilda någon sorts krisgrupp, för något måste göras och det snabbt.
Alf Wesik