Jag skulle vilja vända på den tanken – snurra den halvt runt 180 grader. Nu ska vi få "Inflyttning av statliga jobb till landsbygden".
När landsbygdsminister Sven Erik Bucht slår sig för bröstet och med sprucken stämma förkunna att nu jädrar, nu minsann, nu ska 10 000 jobb utlokaliseras – så handlar det för det första bara om lika många nya statliga jobb som tillkommit i Stockholm sedan 2008.
I allt djupare skogar
När Landsbygdskommittén presenterar 75 förslag så är det visserligen en imponerande rad av åtgärder, till fromma för landsbygden. Men det sker i tider när Stockholm växer med ett Vimmerby kommun per år, eller Linköping växer med ett Ydre kommun varje år.
Det är inte enbart vackra ord som krävs.
Som läget är idag dröjer det inte länge förrän hela landet blomstrar. De betande djuren försvinner och blomstren tar över. Inom kort försvinner hagblomstren när markberedningsmaskinerna vänder upp och ner på hela landet.
Om bara några ögonblick får de utlokaliserade Stockholmarna leta sig fram genom allt mörkare djupa skogar i det som tidigare var öppna landskap.
Det rimmar illa att å ena sidan presentera ett 75 punkter långt program, å andra sidan höja kilometerskatten ännu mer. Visserligen vet vi att de statligt anställda som flyttar ut från Stockholm, med all sannolikhet tjänar mer än vi redan "utflyttade", men det rimmar illa.
Punkt 76 på Sven Erik Bucht långa lista, skulle kunnat vara att se över inköpskontot för skyltarna utmed landsbygdsvägarna. Idag är det så att de allt sämre vägarna på landsbygden inte lagas, utan istället förses med vägskyltar om att det är vägskador.
Att straffa alla som bor på landet genom att ha en avståndsbaserad skatt på körning på vägskyltslagade vägar, som en gång i tiden anlades för att binda ihop landet, verkar inte bara snurrigt. Utan helt befängt.
Alla åkeriföretag på landet som finns där för just landsbygdens skull straffas. Alla som driver företag på landet straffas – "flytta in till storstaden så behöver du inte betala höjd kilometerskatt".
Vi boende på landet får lavett på lavett – men ska tröstas med en 75 punkter lång önskelista från Bucht.
Jodå, det är bra att det nu blir en mer sammanhållen landsbygdspolitik. Tyvärr räcker det inte med fagra ord och en aldrig så lång lista.
Nu vill vi ha verkstad. Ett omtag.
Vi såg på SVT för några månader sedan om småföretagare från Oslo som flyttade tillbaka till sin hemkommun, Lierne alldeles på gränsen till Sverige, med svenska Strömsund bara några rejäla norska spjutkast bort.
Hon Oslokvinnan, hade trivts i storstaden men "sökte nu lugnet igen, en mindre stressig tillvaro, och naturen".
I Lierne kommun finns förutom måttliga 1 400 invånare och numera en helt ny chokladfabrik, även polis, bibliotek, räddningstjänst, två simhallar, nybyggd skola och nybyggd sporthall.
På andra sidan gränsen, i Strömsund, slår butikerna igen på löpande band, servicen försvinner och befolkningen har på kort tid halverats.
Och nej, allt detta går inte att förklara med oljan på Nordsjön.
Istället är en viktig förklaring enligt forskarna, att i Norge styr kommunerna över sina naturtillgångar. Lierne har vattenkraft och därmed inkomster som forsar in i jämn och aldrig sinande ström.
I näraliggande Strömsund finns 19 vattenkraftsdammar – men intäkterna Swishas varje kväll till Stockholm.
Dessutom är arbetsgivaravgiften för de anställda i den nya chokladfabriken 5,5 procent. I Sverige runt 30 procent.
Differentierade arbetsgivaravgiften vore den snabbast medicininen, snabbt, enkelt och effektivt. Och varför inte låta "utflyttade statliga skattmasar" sköta det administrativa?
I svenska Strömsund har någon okänd matematiker ägnat en lördagkväll och två pilsner åt att räkna ut att om Strömsund legat i Norge istället, så hade Strömsund haft 200 miljoner kronor mer i kommunkassan.
Och ja, jag vet att en punkt från statsrådet talar om sänkt arbetsgivaravgift. Men tillåt mig tvivla.
"Ja, men nu ska ju "Söte syster" få en 75 punkter lång lista av Sven Erik Bucht", smackar de säkert skadeglatt på den nya chokladfabriken i Lierne, medan de tar en ny pralin.
Fylld med norsk brunost. Mums.
