Rätt matta, maträtter och om konsten att rätt sköta driften

Mattläggare, kockar och kommunchefer.
Se där, tre yrkesgrupper som är hett eftertraktade på arbetsmarknaden. Är de sedan bara halvbra på det de gör, så är de hett eftertraktade på marknaden. Eftersökta villebråd för arbetsgivare.

Ledaren2017-02-17 07:17
Detta är en ledare.

Därmed har det blivit ett karriäryrke. De lockas med löneerbjudande och andra diverse transparenta förmåner.

Att mattläggarna får bra jobb är inte mer än rätt. De är värda varenda förmån. Likaså kockarna de har tagit klivet från att ha en någon tveksam stämpel på förklädet, till att vara högt skattade.

Skillnaden mot en restaurangs överlevnad eller undergång.

Sju av tolv

Ja, ska vi vara riktigt ärliga, så är även kommuncheferna otroligt viktiga. De är i de flesta fall nyckeln till att hela ruljansen funkar som den ska. Det är spindeln i nätet, som både ska styra upp organisationerna och arbetsgången.

Däremot är det synd på något vis att deras skrivbord inte står i samma kommun som deras postlådor.

En färsk undersökning visar att sju av tolk kommunchefer bor i en annan kommun är den de företrädare. Men tanke på att de ska samarbete med såväl ledande tjänstemän, som folkvalda politiker så är det verkligen synd att andelen pendlare är så stor, bland kommuncheferna.

Sju av tolv som bor i en annan ort, kanske har sin familj och sina närmaste vänner på en helt annan ort. De kan vara verksamma i föreningar i andra kommuner och de hamnar garanterat i intressekonflikter varje arbetsdag.

Och varje fridag.

Tror sig veta

Jag är övertygad om att de flesta är såväl lojala som professionella, dessa utbölingar. Men på samma sätt som kockarna kan göra en god, jättegod eller oätlig tomatsoppa, så räcker bara misstanken att de inte gör sig omaket, att addera den sista lilla kryddan, för mig.

På samma sätt som en kock, eller mattläggare, bör ha ständig kontakt med sina kunder, sina matgäster för att utveckla sina färdigheter, så bör kommunchefer ha kontakt med invånarna i den kommun som avlönar dem.

Det är något som hänt på bara något decennium, eller några. Detta att kommunala topptjänster så ofta innehas av pendlare.

De saknar därmed de viktiga reaktionerna från omgivningen, på sin fritid. De tror sig veta, men gissar bara.

Ingen vändning

Den här trenden med ökad pendling till arbetsplatsen, kan också vara bra. Inom det privata näringslivet krävs det för att hitta rätt kompetenser, kunskapsmässigt som socialt.

Rätt person på rätt plats.

Men å andra sidan är inte den lokala förankringen lika viktig där. Särskilt som företagets marknad oftast är bra mycket större än hemortskommunen.

Inom den kommunala förvaltningen är det tvärtom. En kommun verkar i princip uteslutande på rätt sia gränsen. Det finns inga tecken på att utvecklingen vänder. Hultsfredbor jobbar i Vimmerby, Vimmerbybor i Hultsfred de kan ju alltid heja på varandra genom ersättningsbussarnas immiga fönster, när de möts i Storebro.

Bra för staten som kasserar in drivmedelsskatter, men tråkigt för kommunerna, som mister såväl skatteinkomster som statsbidrag.