Med någon sorts automatik, så här när valet 2010 i alla fall är inom rimligt avstånd, skärps också tonen från oppositionen, främst socialdemokraterna, men även vänstern och miljöpartiet.
Men hur är det egentligen med retoriken? Vi lyssnade på ett inslag i P1-morgon helt nyligen när socialdemokraternas ekonomiska talesman Thomas Östros äntrade ringen för ett verbalt tungviktsmöte med kristdemokraten Stefan Attefall. Båda klädda i Finansutskottets färger.
Regeringen vill tackla den uppkomna situationen med hjälp av gaspedalen. Dels manar statsminister Fredrik Reinfeldt svenskarna att inte drabbas av panik inför förestående ekonomiska stormar, dels tycker regeringen att rätt medicin är ytterligare sänkta skatter för löntagarna i syfte att stimulera ekonomin.
Så långt var allt bra. Men det är sättet som Östros nu argumenterar emot förslaget, som är något förvånande - och väldigt motsägelsefullt;
"Vi måste helt enkelt skapa framtidstro och skapa trygghet hos människor", menade Östros.
Okej, så långt kan ju alla hålla med - men sedan är ju frågan vad Östros har för tankar när han fortsätter sin argumentering. Hur trygga och framtidsoptimistiska blir vi medborgare av följande uppercuts från Östros;
"Vi är i ett mycket allvarligt ekonomiskt läge". "Arbetsmarknaden stagnerar". "Ungdomsarbetslösheten ökar". "Vi har väldigt många varlsel". "Vi sitter fast i hjulspåren". "Det är orättvist". "Skattesänkningarna går till fel personer". "Klyftorna mot pensionärerna ökar". "Ekonomin stannar av". "Tillväxten står helt still". "Inflationen är hög". "Trygghetsystemen är förstörda". "En halv miljon har tvingats lämna A-kassan". "Vi har en otrygghet, en bristande framtidstro". "Nu ökar socialbidragen". "Människor kan inte lita på sjukförsäkringen". "Människor slängs ut i arbetslöshet". "Stora summor sprättas iväg". "Klyftor ökar inte ekonomisk tillväxt".
Som avslutning rundar Östros av; "det är viktigt att det finns en trygghet hos svenskarna".
Ja, själv har han väl lyckats sådär med just detta. Själv blir jag inte jättetrygg av att lyssna på den vice ordföranden i finansutskottet, Thomas Östros.
När det nu är dags för den andra halvleken så måste helt enkelt dessa åtgärder börja ge resultat. Vi måste helt enkelt kunna se att den offentliga verksamheten, med sjukvård, utbildning och kommunala insatser, får se förbättrade resurstilldelningar.
Det främjar exempelvis inte regeringen att ständigt behöva försvara insatserna till pensionärerna, bara för att ta ett exempel. Denna fråga gnisslar och grumsar ständigt debatten.
Jag menar, det finns bara två alternativ; antingen har pensionärerna fått kraftiga försämringar, eller också är det tvärtom. Och om det senare är fallet, vilket alliansen hävdar, så har regeringen kraftfullt misslyckats i sin informationsskyldighet.
Det är ju verkligen att misshushålla med resurser att å ena sidan besluta om en dyrbar resursförstärkning, å andra sidan hålla den mer eller mindre hemlig.
Kostnaderna för företagen måste fortsätta nedåt, för att konkurrensläget gentemot nya lågprisländer, och det nya öppnara Europa ska klaras av. Det kan ske med enklare och billigare regler för företagen, med sänkta arbetsgivaravgifter etcetera.
Finansutskottets ordförande, Staffan Attefall, har självklart rätt när han säger att arbetsmarknaden i Sverige inte är statisk på något sätt, att det finns ett visst antal jobbare och ett visst antal jobb.
Istället är det ju så att näringslivet är mer eller mindre ett levande väsen, som växer och breder ut sig, ibland minskar, åt olika håll och med ständigt förändrat innehåll.
Om näringslivet är en grund för samhällsekonomin, så kan utbildningen sägas vara en grund för näringslivet. Fortsatta satsningar måste ske på en stor bukett av fort- och vidareutbildningsalternativ. Allt från kursverksamheter, till mängder av olika gymnasiealternativ, fria och kommunala, till en flora av KY-utbildningar, högskolor och universitet.
Och framför allt - insatserna måste börja märkas. En sådan domedagsprofet som Thomas Östros ska inte få rallarsvinga fritt i ringen. Det är nu hög tid att skifta garden mot en mer offensiv politik.
Ett lämpligt tillfälle kan ju vara på måndag när alliansen presenterar sin tredje statsbudget.
Alf Wesik