Regional reformering med Vimmerby i nord eller syd

Nästa stora diskussionsämne i landet kan vara den framtida regionala strukturen. På förslag finns såväl förespråkare för kommunsammanslagningar, i takt med att nuvarande blir mindre och mindre, som kommundelningar, för att ytterligare öka det lokala självbestämmandet. Utöver detta diskuteras nya regionindelningar.

Ledaren2005-12-22 08:01
Detta är en ledare.

Där talas det om en Storregion bestående av kanske de tre Smålandslänen, Jönköping, Kronoberg och Kalmar. Eller också en jättestor region bestående av de tre Smålandslänen och kanske Öland, eller Blekinge. Det diskuteras en gigantisk region med Småland, Blekinge och Halland, eller Gotland.
I samtliga dessa förslag hamnar Vimmerby och Hultsfreds kommuner i en ytterkant, precis som idag. Vi glöms lätt bort när det gäller infrastruktursatsningar, polisiära insatser, hälso- och sjukvård - och ännu värre lär det bli när regionen blir ännu större - åt de andra hållen.
Mer lockande verkar vara det alternativa förslaget att göra de nordliga kommunerna i Kalmar län till en region med Östergötland. Då hamnar vi visserligen i ett nytt ytterområde, det södra istället för det norra, men å andra sidan hamnar vi närmare den mycket expansiva fjärde storstadsregionen.
Det finns all anledning att återkomma i detta ärende.

Respektera alla
Jo, jag tycker också, med förlov sagt, att detta med Turistbyrån börjar gå lite för långt. Det måste väl finnas viktigare saker att ägna tid och arbete åt, kan tyckas, än en flyttning av en stackars Turistbyrå 200 meter fågelvägen.
Men ändå, det är en fråga som verkligen engagerar. Och åsikterna går verkligen isär, det vill jag understryka. Jag skulle tro att just Turistbyråflytten engagerar av den enkla anledningen att den är enkel. Det är helt enkelt ganska okomplicerat att bilda sig en uppfattning om byråns placering, och dessutom yttra sig om den.
Det är ju betydligt värre, rent tekniskt faktamässigt, att yttra sig, utan att samtidigt avslöja sin okunnighet, om kommunens långsiktiga investeringsstrategier, eller om integrationsproblematiken i kommunens ytterområden, eller om vikten av lobbyarbete i fråga om kommunala utjämningsbidrag.
Det förstår ju varenda kotte, eller rättare sagt, det förstår ju inte varenda kotte.
Men ändå, när, som kristdemokraten Gudrun Brunegård i en debattartikel i dagens tidning, inleder med orden "Perspektiv på Turistbyrådebatten", då ryggar jag instinktivt tillbaka och intar genast en yrkesmässigt källkritisk hållning.
Vem är den person att påta sig rollen att vara ringdomare i denna turistiska tungviktsfight, som det handlar om?
Vem är den person som säger att man måste visa respekt för allas åsikter i ett demokratiskt samhälle - enligt Brunegård ska man respektera alla - alla utom just dem som klagar på att demokratin inte respekteras..?
Hur man vänder sig.. som det brukar heta.
Allt går att bevisa
Med viss risk för att uppfattas som en person som utmålar förtroendevalda som förrädare mot folkviljan, vill jag kommentera ett par grejer i Gudrun Brunegårds debattartikel. Jag tycker verkligen att hon gör sig skyldig till ett grovt feltänk när hon försöker förminska eller rent av negligera den beryktade namninsamlingens betydelse.
Hon skriver att det "inte alls är klartlagt" om alla som skrivit på listorna verkligen är kommuninvånare. Hon ifrågasätter vissa namn och avfärdar deras relevans på grund av att de är "barn". Hon skriver att det visserligen var över 4 000 som skrev på listorna, men samtidigt 11 000 som valde att inte skriva på.
"Och det är ju också ett ställningstagande", som Gudrun Brunegård konstaterar.
Jojo, med den logiken så går allt att bevisa. Exempelvis att kristdemokraterna vid det senaste kommunvalet fick 964 röster. Och det var ju ganska bra, men det var ändå nästan 15 000 personer som inte röstade på partiet. Och detta trots att kd:s namninsamling pågått i fyra år.
Kulturell potential
Gudrun Brunegård, och de andra flyttningsbenägna politikerna, utrycker förhoppningen att en flyttning till gamla Rådhuset ska stärka såväl handel som restaurangnäring. Eller som Brunegård skriver; "nu blir byggnaden tillgänglig för allmänheten"?, samt kommer turisterna förhoppningsvis att "strosa omkring, shoppa lite och äta en bit mat, innan de drar vidare".
Jag vet inte hur alla turistister på besök i Vimmerby lägger upp sin tid, men jag tror mig veta att de flesta, tyvärr, "stressar planlöst omkring, shoppar absolut inget, samt äter på Astrid Lindgrens Värld".
Av någon anledning är det liksom, som så att det liksom är barna som bestämmer.
Rådhuset har redan tidigare varit tillgängligt för allmänheten, men det har ändå inte lockat så värst många, det har varit mest hel- eller halvkriminella personer som avlagt förbokade besök där.
Rent kulturellt har dock det gamla Rådhuset en fantastisk potential. Sommarsalongen har alltid dragit en trogen skara år efter år. Skolmuséet och Vävtanterna har däremot bryskt sparkats ut från lokalerna med sina bänkar, böcker, garn, varp och allt.
Lärt sig läxan
Gudrun Brunegård har naturligtvis rätt i att vi måste acceptera de beslut som fattas. Men försök för all del inte släta över betydelsen av just genomförd namninsamling. En sådan respons har väl sällan eller aldrig upplevts i Vimmerby. Det är helt enkelt blytungt. En manifestation bestående av folklig uppnosighet.
Alla invånare har rätt att uttrycka sin åsikt i samband med valet nästa höst. Min personliga uppfattning är att Gudrun Brunegård och kristdemokraterna får ett kraftfullt mandat och förnyat förtroende från väljarna.
Hon är en av få ledande politiker som går ut i debatten och försöker förklara kommunens ledande politikers tankekrumelurer. Visserligen med blandad framgång, men ändå.
Jag tror ändå att kontentan av hela denna snart årslånga debatt blir att Turistbyrån flyttar in, att allt blir så himla bra - men att politikerna har lärt sig läxan att inte bolla med lokaler, flyttkaruseller och trafikomläggningar hur lättvindligt som helst.

Alf Wesik