Sedan länge har storstaden lockat många unga med en attraktiv arbetsmarknad. Företrädesvis har de många möjligheterna lockat de unga att flytta ifrån regionen till någon av storstadsregionerna.
Kort sagt, kvalificerad utbildning är inte bara viktig för samhällets utveckling - den är nödvändig.
Men samtidigt får vi aldrig, aldrig glömma att även mindre kvalificerade arbetsuppgifter är viktiga för helheten. Någon måste utföra även dessa sysslor, och på ett så effektivt och bra sätt det bara går. Alla måste vara professorer på sitt respektive område.
När planerna först presenterades för några år sedan talades det om investeringsbehov på 30, kanske 50 miljoner kronor. Sedan har planerna stegrats, allt eftersom. Precis som alltid. Nu senast är kostnaden vi svänger oss med 110 miljoner kronor.
Det finns inget som motsäger att den verkliga kostnaden, när allt står färdigt, kanske hamnar på 150 miljoner, eller mer.
Från skolans sida framhålls vikten av ändamålsenliga lokaler. Det sägs att de nuvarande gymnasielokalerna är helt otidsenliga och att de medverkar till att skrämma bort såväl elever som lärare.
Jag är inte så säker på att trivsel och kvalitet sitter i väggar och tak och möbler och "stora luftiga ytor". Jag är inte säker på att sprillans nya arkitektritade lokaler, i trendriktiga färger och den allra senaste tekniken, lockar elever i sig.
Jag är däremot helt säker på att "rätta program", duktiga och hyggliga lärare, samt lokaler med karaktär, lockar många. Men det viktigaste är ändå kursutbudet.
Viktigare än allt annat. Och det är endast genom att locka fler elever skolan kan få ekonomi nog att tilldelas personalresurser i en omfattning så att även de får en bra arbetsmiljö.
Den kommer att innebär att kommunen med all sannolikhet tvingas höja skatten till en rekordnivå, om vi jämför med nivåerna i övriga landet. "Extrakostnaden" per elev, om vi omvandlar investeringskostnaden i form av finansiella löpande utgifter, till varje enskild elev, blir omkring 8 000 - 10 000 kronor. Eller totalt cirka fem miljoner kronor. Per år.
Den snabbt hopsvarvade kalkylen bygger på att det nuvarande elevantalet på 650 personer kan bibehållas. Tyvärr är konkurrensen mördande. Från grannkommunen Hultsfred och sin genuina gymnasiekultur, med musikutbildningar och tydliga nischer, från Smålands inland där höglandskommunerna går samman med en gemensam offensiv gymnasiesatsning. Och konkurrensen från Linköpingsregionen ska vi inte bara tala om. Med utbildningar inom snart sagt varje specialområde i samhället, med friskolor, språkskolor, gymnasiala skolor i massor. Liksom från Kalmar-, Västerviks-, Växjö och Jönköpingsregionen.
Utan att framstå som pessimistkonsult av det mer exklusiva slaget kan vi bara konstatera; det kan lika gärna vara 500 elever på Vimmerby gymnasium inom några år. Eller 400. Och då blir kalkylen ännu sämre.
Där finns en kultur och en kvalitet som inte bara skolan i sig, utan hela regionen, bör kunna få nytta av. Om bara förmågan att utnyttja detta funnits.
Ej heller i övrigt har kommunens marknadsföring av utbildningar varit av det mer uppseendeväckande slaget. Vissa andra skolor har kanske gått alldeles för långt, när de i samband med olika marknadssatsningar, erbjuder utlandspraktik, boende och mycket, mycket annat.
Men ändå, för att attrahera på en redan överhettad marknad, där marknadskrafterna i den nya politiken givits ett allt större spelrum - så måste gränsdragningen flyttas fram. I denna anda kan erbjudande om cyklar, datorer och annat vara en lösning. Problemet är bara att som läget är nu, saknas inte bara erbjudandena, utan även förslagen och diskussionerna.
Det är dags att skapa en turistskola i Vimmerby. En turistskola som inte bara ska vara bra, utan bäst. Bäst i landet, bäst i hela Astrid Lindgrens värld.
Men rätt inställning och rätt satsning skulle Astrid Lindgrens Turistskola, kunna bli ett begrepp i hela branschen. Gå Astrid Lindgrens Turistskola i Vimmerby och var garanterad ett toppjobb inom branschen.
Någon kanske säger att det är just för liknande satsningar som vi måste satsa i en ny skola. Gör tvärtom säger jag, skynda långsamt, satsa alla dessa miljoner först när vi är säkra på att de verkligen behövs.
Idag sägs från säker källa att eleverna trivs bäst i gamla A-byggnaden. Inte i någon av de betydligt yngre flyglarna. Och tacka sjutton för det - med den fantastiskt härliga arkitekturen. Med det pampiga anslaget. Högt i tak, stengolv och fantastiska fönster. Kan det bli vackrare?
Lär av misstaget att bygga om den gamla fantastiska gymnastiksalen, till en fiaskobetonad teaterlokal. Bevara det gamla och satsa på känslan istället.
Dämpa byggivern, dra ner på kostnaderna, rusta upp istället. Satsa järnet på nya idéer, på att locka hit eleverna. Först med ett skapligt elevunderlag finns utrymme för dylika kostnadskrävande utsvävningar.
Alf Wesik