När den rödgröna oppositionen på onsdagen presenterade planer på höjd bensinskatt så kommer det att få miljömässiga effekter. Raggarna kommer att bli färre.
För just raggarna är egentliga de enda som åker runt runt i sina bilar för höga nöjets skull.
Alla andra åker runt runt i sina bilar för att de är tvungna. Föräldrar som skjutsar sina ungar till fotbollsträningar, anhöriga som regelbundet hälsar på sina sjuka föräldrar, curlingföräldrar som ser till att deras barn ska ha ett bra socialt liv och utvecklas, alla människor boende på landet som måste ta bilen till butiken, till apoteket eller till sjukan, eller för att handla.
Alla dessa tar bilen för att de är tvungna. Om så den rödgröna oppositionen höjer skatten med 20 kronor litern, måste de ovan uppradade människorna, ta bilen. För att det inte finns något alternativ.
Det blir absolut ingen som helst miljöbesparing, bara mer pengar till statskassan och ännu mindre pengar kvar i redan ytterligt hårt ansträngda familjebudgetar. Den ekonomiska möjligheten att byta till en nyare och mer miljövänlig bil elimineras snabbt och rödgrönt.
Och vad ska då oppositionen använda de nya bensinskattemiljarderna till?
Jo, en betydande stor andel går till höghastighetståg.
Dessa tåg kommer att glädja mången glesbygdsbo. Jättekul att ta bilen till närmaste järnvägsstation och se höghastighetstågen svischa förbi i nästan 300 knutar.
Jättekul, men föga användbart - såvida ingen känner för att försöka hoppa på i farten.
Det är uttryckligen sagt att de nya höghastighetstågen huvudsakligen är till för en sak, nämligen att knyta de tre storstadsregionerna närmare samman varandra. Jag vet inte om så många tänker på att det samtidigt innebär att resten av Sveriges yta, kanske 98 procent eller så, i samma omfattning stängs utanför.
Bensinskattens historia är lång och vinglig. Den infördes som en punktskatt redan 1924. En punktskatt används bland annat för att styra konsumtionen i en för staten önsvärd riktning. Den här statliga sparbössan behölls till 1995 när punktskatten ersattes av en koldioxidskatt i kombination med en energiskatt. Och överalltihop lades moms - alltså på ett redan delvis beskattat belopp.
En massa skatter på hög, men syftet har hela tiden varit detsamma. Att under miljötänkandets täckmantel skaffa finfina inkomster åt staten. Och nu fortsätter det i exakt samma anda.
Miljöpartiet vill egentligen höja bensinskatten med två hela kronor - men de 49 öre som nu föreslås är resultatet av en kompromiss med övriga rödgröningar.
Kanske sover miljöpartisterna bättre efter att bensinskatten höjts. Men det är sannerligen en falsk trygghet. Jag minns från min egen ungdoms tid när bensinen till moppen bara kostade någon krona eller så. Om någon då hade sagt att inom 20 år kostar bensinen 12 kronor litern, så hade jag nog protesterat och sagt att "då blir det inte många bilar kvar".
Alla flyttar till storstäderna och reser kollektivt.
Så har det lyckligtvis inte blivit. Bilarna är fler än någonsin, och bortsett från en konjunkturiell svacka nyligen, så kör vi tillsammans fler mil på vägarna än någonsin. Vilket bör bevisa att höjt bensinpris icke alls bidrar till mindre bilkörning.
De rödgrönas skatteexperiment är således inget annat än en dimridå, för att öka statens inkomster till åtgärder för att ytterligare utarma landsbygden.
Kanske är det ett bevis för att politiken är mer beräknande och toppstyrd än någonsin. Kanske visar detta att det inte finns plats längre för eldsjälar och personligheter.
Det största och viktigaste arbetet för miljön gör biltillverkarna själva, genom att ständigt göra bilarna dels säkrare, dels miljövänligare. Det är verkligen märkligt att den så utpräglade kapitalistiska fordonsindustrin gör busmycket mer för miljön än den rödgröna oppositionen tillsammans förmår.
Det är absolut inget fel på punktskatterna på tobak och alkohol. För i de fallen har varje enskild svensk ett val. Köpa svindyra cigaretter eller helt enkelt sluta bolma.
Valet när det gäller bilen finns inte. Inte så länge det saknas alternativ, en fungerande kollektivtrafik på landsbygden; i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Östergötlands län.
Men höghastighetstågen är väl i alla fall bra för miljön, protesterar säkert någon. Inte alls - själva koldioxidvinsten är tvivelaktig om ens existerande. Och utslaget på insatt kapital är det som att köra tusenlapparna genom en dokumentförstörare.
Eller som forskaren Lars Hultkrantz på Örebro Universitet uttrycker saken:
"Snabbtågen är ett rekorddyrt sätt att minska koldioxidutsläppen på."
Slutligen aktuellt bensinpris; 13:47 kronor litern för 95 oktan. Skatten på varje liter är 7:74 kronor.
Varje gång jag åker från mitt hem till närmaste livsmedelsbutik och handlar bidrar jag med 11 kronor till statskassan. Varje gång jag åker till jobbet bidrar jag med 84 kronor. Den sistnämnda resan är visserligen avdragsgill - men det struntar ju isbjörnarna i.
De riktigt stora förlorarna på den rödgröna oppositionens bensinskatteförslag blir därmed isbjörnarna. Och raggarna.
Alf Wesik