Skolfrågan handlar inte bara om strategi, utan även om att våga

Jag tar verkligen åt mig. Det är enkelt att gnälla och klaga - men betydligt svårare att presentera hållbara alternativ. Det är enkelt att tycka att maten smakar illa - men betydligt svårare att ordna biffen själv. Jag tar verkligen åt mig.

Ledaren2015-06-04 09:10
Detta är en ledare.

Men inte när det gäller de hotade skolorna. Jag ser nämligen inte Vimmerby kommuns skolor, eller landsbygdsskolorna i Kinda, eller i Hultsfred, eller Eksjö - eller alla småskolor i Västerviks kommun, som någon ekonomiskt fråga.

Skolorna är helt enkelt något helt annat. Den kommunpolitiker - oavsett politisk färg och hemvist - som plötsligt hemma på sin kammare, eller öga mot med sin gruppledare, plötsligt bestämmer sig för att lägga ner skolor, gör sig skyldig till ett gravt tankefel.

Det är som att ge en häst arsenik, den blir pigg och rask. Men bara en liten stundhellip;

Att lägga ner skolor kan varenda lokalpolitiker, med bara grundläggande grundskolematematik som bas, enkelt räkna hem. Självklart ger det en vinst, eller rättare sagt besparing.

Men bara en liten stund.

Om fina varumärken
Jag har full förståelse för att det i ett allt snabbare tempo, med allt fler genier som skriver, och tycker, och tycker och tycker, och skriver, som exempelvis undertecknad - är frestande att försöka hänge såg åt någon form av kvick fix, när andra beslut och satsningar visar sig slå helt åt helskotta fel.

Det är dock en väldigt slapp lösning. Slapp därför att det är att ge upp hinderbanan redan innan första hindret, slapp därför att man inte är beredd att jobba på sikt.

Jag läste en artikel i ett flottare norskt magasin häromkvällen. Den handlade om den norska ekonomin och om olja och fallande oljepriser - och om vikten av framgångsrika tillverkande industrier och varumärken.

Norge tillverkar och har tillverkat finfina kvalitetsbåtar. Industrier som sysselsätter många personer och drar in pengar till Norge - bredvid de allt färre oljemiljonerna. De framhöll fyra norska båttillverkare, tre finska, en dansk - och en svensk.

Den svenska var Storebro. Vi vet alla att båtindustrin kryssat sig fram mellan grynnor och skär och hårt motvind i många år. Men varumärket Storebro är helt enkelt oslagbart i de här kretsarna och det är värt hur mycket som helst.

Tre grava felbeslut
Tyvärr har slappa politiker, som inte ens försökt sig på att övervinna det första hindret, drabbat Storebro. Den oerhört framgångsrika Storebro Båtbyggarskola skulle inte längre förknippas med Storebronamnet utan istället Vimmerby gymnasium, felbeslut ett.

Båtbyggarskolan började som en följd av detta förlora elever och därför beslutade sig kommunpolitikerna för att inriktningen skulle ändras från träbåtstillverkning till möbelsnickeri. Felbeslut två.

Intresset gick som en följd av detta ner så mycket att kommunpolitikerna beslutade sig för att placera Båtbyggarskolan på permanent vinterförvaring. Felbeslut tre.

Jag vet inte vad de här katastrofala felbesluten har haft för betydelse i det stora hela. Men en sak är jag dödssäker på; båttillverkningen i Storebro har drabbats, liksom sysselsättningsläget, liksom skatteintäkterna, bostadssituationen, småskolan, affären, serviceföretagen på orten, liksom bostadsmarknaden, Vimarhem, liksom Vimmerby kommuns ekonomi, liksom hela himla kommun. Och dessutom Sverige.

Kvar finns bara minnet av ett fantastiskt varumärke i ett norskt magasin.

Många alternativ
Samma sak med alla småskolor i Vimmerby kommun: det går givetvis att snabbt minska utgifterna genom att lägga ner. Men de minskar inte i längden.

Det handlar istället att bestämma sig för vad Vimmerby kommun - liksom alla småkommuner - mår bäst av inte bara ett år framåt, eller tre år. Utan kanske 10, 15 eller 20.

När elevunderlaget minskar så är inte det rätta beslutet att ge upp innan första hindret, utan istället övervinna hinder efter hinder, med såväl styrka, som list och mod. Ett sätt att är ta tillvara den enorma energi som engagemanget ute i de drabbade orterna samlat ihop.

Ja, men det är ju återigen bara gnäll, klagar säkert "de slappa". Kanske det, men det har presenterats fullgoda och flerfaldiga bra alternativ för att slippa ringa ut för gott. Först och främst av ortsborna själva, i arbetsgrupper, i protestlistor, i insändare i denna tidning, debattartiklar och redaktionella artiklar, i andra hand av Magnus Gustafsson (M), som vill att vi ska avvakta med nedläggningsbeslutet och låta invånarna säga sin mening vid nästa ordinarie val, alternativt ordna en billig och enkel folkomröstning i samband med det ordinarie kommunvalet.

I tredje hand presenterar centern i Vimmerby med Ingela Nilsson Nachtweij och Peter Karlsson, finfina alternativ i bantade mellanchefsskaror, möjlighet att bussa Vimmerbyelever till småskolorna, för de som vill och samlade effektivare skoldagar, med minskade kostnader för skolskjutsar.

En strategisk fråga
Allt detta är enastående. Glasklara oslappa alternativ som helt enkelt inte kan negligeras.

Ja, jag vet att två av fyra skolor skonas. Men jag går inte på världens äldsta retoriska trick, att försöka skapa någon sorts intern oreda, där motståndarna börjar fightas inbördes.

Om Storebro Båtbyggarskola försvinner förlorar alla på det. Facit finns redan. Om Gullringen skola försvinner så förlorar Vimmerby på det, så förlorar Tuna på det.

Skolorna är ingen ekonomisk fråga, den är strategisk. Och om att våga. Att vilja. Att vinna.

Alf Wesik