Trivsel med livet, med samhället, med jobbet.
Starta gärna med de som är mest utsatta i samhället och beta sedan av kategori efter kategori, av invånare.
Spara de rena lyxsatsningarna till sist, samla ihop dem i en hög och släng dem sedan i papperskorgen. Den allra största lyxen är nämligen en bra ekonomi - och den raseras snabbt och effektivt med hjälp av diverse lyxprojekt, som mest verkar komma till för förslagsställarna själva.
Vi kan idag konstatera att kommunerna vill få flera invånare. Med flera invånare ökas inkomsterna i form av direkta och indirekta statsbidrag, skatteinkomster och övriga kommunala avgifter.
Men ännu viktigare är att ju fler vi är i kommunerna, desto mer ökar köpkraften, ökar incitamentet för att driva verksamheter av olika slag, ökar antalet arbetstillfällen, ökar skatteintäkterna.
Det blir ett Moment 22, fast med snurren åt rätt håll. Framgång föder framgång.
Ja, det första och största problemet är att förmodligen alla svenska kommuner vill exakt detsamma. Är det så att en kommun vinner kampen om en person, eller en familj, ett företag, eller en turist, så är det en grannkommun som förlorar.
Det är för närvarande ordet Destination som frälser kommunerna från norr till söder. Destinationsbolag är den nya trenden i kommunernas jakt.
Men vi kan se i en sammanställning i Sveriges kommuners och landstings egen tidning, Dagens Samhälle, att nästan alla "Flytta hit-kampanjer" misslyckas kapitalt.
Fyra av tio kommuner har idag någon form av destinationsbolag. Åtta av tio kommuner har under det senaste året genomfört någon kampanj för att attrahera nya skattebetalare.
Det kan ske i form av emigrantmässor i Holland, snyggt designade hemsidor med flottiga "Flytta hem-budskap", rundturer i samarbete med mäklare, reklam i storstäderna och i media, hemvändardagar och utställningar.
Ja, uppfinningsrikedomen är stor i jakten på nya själar.
Jag tror att det är mer basfrågor som till slut kommer att locka. Jag tror att kommuner som klarar av att med bebehållen ekonomi satsa på vård, skola och omsorg - personaltäthet på golvet, finfin kommunal service - blir vinnare när facit ska redovisas.
Det finns inget som solkar det goda namnet så mycket som brister i grundvälfärden.
Alla dessa flum- och lyxprojekt, som kommunpolitikerna drömmer våta drömmar om, resulterar bara i snabba vinster, och ännu större förluster. Meningslöst.
Lägg ner dessa satsningar och försök istället skapa ett varumärke som heter duga.
Det har sagts att hela 20 procent av administrationen i kommunerna, rent generellt, kan kapas bort - och effektiviteten ändå öka.
Jag tror säkert att det kan vara på det viset. Över allt inom näringsliv ser vi att datorstödet effektiviserar all drift. Liknande effektiviseringar har redan genomförts.
Men i kommunerna runt om i Sverige ökar bara administrationen år efter år.
Till och med i kommuner som just tagit beslut om att effektivisera sin verksamhet.
Få kommuner har egen kunskap för att till fullo utnyttja den moderna tekniken. Allt fler kommuner väljer därför att outsourca sin IT-verksamhet, alltså lägga ut datorverksamheten på en utomstående entreprenör. Detta kan ske i olika omfattning och de mest drivna kommunerna och landstingen lägger ut hela konkarongen externt, med IT-tjänster och program, hårdvara och servrar.
För att detta ska lyckas betonas att beställarkompetensen är god. Kommunerna måste med andra ord veta exakt vad de vill och vart de vill komma.
En bra väg till framgång är sammanfattningvis att sluta jaga nya invånare med allehanda jippo. Jaga istället ett bra namn, ett bra varumärke.
Så kommer det där andra som på köpet.
Alf Wesik