Okej, en duktig ekonom kan säkert utläsa en hel del intressant information ur kommunernas respektive bokslut. Men att det går "bäst ekonomiskt", eller "sämstekonomiskt", för en kommun, är en omöjlighet.
En kommun kan gå bra ur synvinkeln att den har minst antal arbetslösa, att den har flest soltimmar per år, att befolkningen ökar mest i hela landet.
Att "överskottet" skulle vara knappa 28 000 kronor per invånare säger inte ett dyft om sakernas faktiska tillstånd i Linköping. De säger endast att budgetberedningen har gjort ett uselt jobb, den har räknat duktigt fel, helt enkelt.
Kommunpolitikerna ska med sina kommunala tjänstemäns experthjälp plita ihop en budget, som a) går exakt jämnt upp, utgifter och inkomster ska vara exakt lika stora, samt b) ger så stor trygghet och service det bara går åt finansiärerna, åt skattebetalarna.
Det är väl inte något större fel att avsätta en summa för oförutsedda utgifter, det gör alla kommuner, men den bör vara måttlig. En kommunal verksamhet i form av en förvaltning eller ett bolag, för inte gå med vinst. I det fallet den går med vinst är avgifterna för stora och ska snarast justeras.
En kommun har tre inkomstkällor. Varken mer eller mindre. Det är 1) skatteintäkter från invånarna, 2) avgifter som tas ut från invånarna och 3) statsbidrag som indirekt delvis kommer från de egna invånarna.
Kinda kommun redovisar ett "kinesiskt överskott" på 2 115 kronor, Västervik 921, Vimmerby 1 307, Eksjö 1 271 och Hultsfred 1 992 kronor. Jag skulle vilja påstå att det är Västerviks kommunpolitiker som lyckats bäst med sin ansvarsfulla uppgift. Detta trots att även de hamnar ordentligt galet - nämligen cirka 25-30 miljoner kronor fel.
När det gäller Linköpings enorma felräkning så finns det dock en delförklaring, om än långt ifrån heltäckande. De kommunala bolagen har under 2006 räknats upp i värde ganska ansenligt, samt att viss del av komunens ägodelar avyttrats.
Vi kan ändå konstatera att kommunerna i allmänhet lyckats mycket illa i sitt ekonomiska gissande. Med alla experter tillgängliga borde de kunnat förutse att de tre ovan nämnda inkomstkällorna skulle ge ordentligt med klirr i kassan. Det borde ha kommit invånarna till del, snarare än glatt han killen, eller hon tjejen, som har hand om nyckeln till kassakistan. De pengarna gör ju ingen människa glad där de ligger och skramlar i kistan.
Jo, förresten, det finns ett tillfälle, med endast ett, när alla kommuninnevånare skulle kunna glädja sig åt en välfylld kommunal pung. Och det är i det fall alla anställda inom äldrevården, känner att de har läget under kontroll, att de kan ge den service de önskar, att alla äldre känner detsamma, att skolorna får de resurser som krävs åtminstone för en basnivå, att vården i övrigt håller bra standard anno 2007, att fritids, kultur, sport, gator och teknik, fastigheter, näringsliv och miljöförvaltningar, får vad de vill.
Dags kanske för anställda på servicehus, i skolorna, på företagen och inom kulturens och fritidens värld, att göra uppror. Att kräva "mindre vinst för kommun", och istället kräva mer pengar "till vård, skola och omsorg".
Det gäller också för respektive kommunal förvaltning, för tjänstemännen och för respektive fackpolitiker, att verkligen slåss för sin sak. De flesta förvaltningar avkrävs varje år, inför budgetäskandena, olika sparbeting. Vässa argumenten och ta strid för det egna ansvarsområdet. Det är dags att lägga kompromisser, kohandel och partitrogenhet, åt sidan och istället ta strid för alla de som berörs av respektive fackförvaltning.
Och är det inte så att ordningen kan återställas, inom, säg inom ett-två år, så återstår ju inget annat än för politikerna att sänka skatterna. De här "överskotten" visar ju bara två saker, antingen att servicenivån för invånarna är för låg, eller att skatten är för hög.
Alf Wesik