Jo, det finns tillfällen, när öppenhet inte är att rekommendera, till exempel vid upphandlingar och där öppenheten kan påverka affärerna gentemot andra konkurrerande bolag.
Det innebär i klartext att de kommunala bolagen har ett ansvar gentemot ägarna, gentemot kommunens skattebetalare som går långt utöver vanliga spelregler inom aktiebolagslagen. Det innebär att särskilda hänsyn ska tas till invånarna, att eventuella vinster visserligen ska gå till erforderlig upprustning inom den egna verksamheten, men i första hand tillbaka in till den gemensamma kommunkassan.
Att påstå att det ska kunna förekomma olika värmetaxor i närvärmenätet i exempelvis Gullringen, gentemot fjärrvärmenätet i Vimmerby, håller inte. Det är fel.
När vår tidning uppdagade att värmetaxorna skiljer sig åt mellan orterna, och där exempelvis Gullringen, har en högre taxa än dito Vimmerbyabonnenter, strider det solklart mot grundtanken i kommunallagen att alla, säger alla, invånare ska behandlas lika. Alla invånare ska ha exakt samma chans och samma förutsättningar att leva sina liv, att utnyttja kommnal service och kommunala tjänster. Dessa är defintivt inte till för enskilda tjänstemän och enskilda politiker - nej, de är till för alla invånare.
En privat aktör, ett privatägd energibolag, hade självklart kunna hävda att de fasta kostnaderna blir större i Gullringen än i Vimmerby - och även kräva detta vid taxesättningen.
Men det kan inte ett kollektivt ägt energibolag. Det strider mot grundtesen vad gäller likabehandling av invånare.
Och det värsta är att kommunledningen, politikerna, försvarar de differentierade taxorna.
Men det är ju ett så ihåligt argument att det knappast förtjänar motargument. Invånare har själv chansen att välja sin hyra - och hyresnivån beror på exempelvis fastighetens standard, fastighetens storlek och framför allt, fastighetens läge. En lägenhet inne i centralorten är självklart dyrare än en i Storebro eller i Gullringen.
Men då har invånaren ett eget val. Det finns många andra fördelar med att bo i exempelvis Gullringen gentemot Vimmerby, eller Storebro, eller Tuna. Han eller hon gör ett val.
När det gäller värmen så är det ingen skillnad. 21 grader celsius i vardagsrummet, när man tittar på comebackande Ragnar Dahlberg, är 21 grader celsius, oavsett vem som är programledare för Gókväll, och oavsett om det heta vattnet i elementen kommer från en panncentral i Vimmerby, eller i Gullringen. Ingen skillnad alls. Värme är värme och el är el, även om somliga försöker hävda att viss el är grön.
Och därför är det en självklarhet att taxorna ska vara solidariska, exakt lika stora. Det är en självklarhet att i det fall energibolaget väljer att satsa x antal miljoner kronor på en ny anläggning i kransorterna, så ska det belasta bolagets hela ekonomi, och bolagets alla kunder.
Om inte en sådan investering klarar lönsamhetens lupp ska den helt enkelt inte genomföras - för då är det en dålig affär som redan befintliga abonnenter förlorar på - och i slutändan ägarna, kommunens skattebetalare.
Om det är så att ledningen ser en möjlighet att sänka taxan senare, så är det lika fel, höj i så fall för alla idag, och sänk för alla den dag ekonomin håller för det.
Vi kan inte gömma oss bakom bolagslagen och exempelvis kräva olika eltaxor, olika vattentaxor, olika soptaxor, olika - ja, listan kan göras lång - beroende på bostadsort.
Vi kan inte tillåtas ge upp småorterna i vår kommun. Var finns politikerna från dessa orter? Och vad gör de?
Hela kommunen ska leva - och om det saknas förutsättningar för detta ska politikerna stilla be sitt dotterbolag att avstå satsningen. Med differentierade taxor, som tar hänsyn till delar av bolagets hela verksamhet, bör i så fall dessa delartiklar gå ut på anbud.
Om de inte klaras inom befintliga ekonomiska ramar, så ska antingen hela kollektivet bära även de nya delarna - eller också ska hela rasket bjudas ut till den privata marknaden.
Alf Wesik