I det läget gick kommunen in och stoppade privatpersonens planer. Kommunen utnyttjade sin förköpsrätt och lät istället skådespelare från Astrid Lindgrens Värld bo i huset under sommarmånaderna.
Efter detta togs beslut om att inrätta ett forskningscentrum eftersom fastigheten ligger i närheten av den plats var författaren Astrid Lindgren växte upp. Hela Projektet, Astrid Lindgrens Näs, är kostnadsberäknat till cirka 13 miljoner kronor. Av dessa 13 miljoner kronor står EU tillsammans med Regionförbundet för 8,2 miljoner.
Resten får kommunen hala upp ur egen ficka.
Till detta ska läggas kostnaden för konstverket Källa Astrid, som ursprungligen var tänkt att placeras på Rådhustorget i Vimmerby. En kostnad på cirka en miljon kronor. Till detta ska läggas kostnaden för "en porträttlik staty", som kommunen avser att uppföra på Torget i Vimmerby, därför att Källa Astrid flyttas till Näs prästgård.
Summa summarum cirka 8,5 miljoner kronor för skattebetalarna i Vimmerby. Dessutom lika mycket för skattebetalarna i hela EU.
Vimmerby kommun får utöver detta stå för en mycket hög driftskostnad - det vet alla som bor i ett 1700-talshus med volym.
I dagens tidning kan vi dessutom se att samma Thörnqvist har sagt upp sin lägenhet i Vimmerby och istället flyttat in i prästgården, för den facila månadshyran tusen kronor. Tusen kronor för att bo på sin arbetsplats kanske inte är direkt billigt - men å andra sidan, tusen kronor i månaden för att husera en i övrigt tom prästgård är rena fyndet. Särskilt som värme, el och alla kommunala avgifter ingår..!
Avtalet är unikt så tillvida att Thörnqvist förmodligen är den enda kommunalanställda som bor på sin arbetsplats. Frågan är om kommunen, i egen regi, över huvudtaget hyr ut några lokaler för bostadsändamål. Detta eftersom kommunen har ett eget allmännyttigt bostadsbolag som ska sköta sådana sysslor, Vimarhem AB.
Milt uttryckt har detta Näsprojekt, haft en mycket olycklig start, och det kan ju näppeligen kommunen rå för. Men frågan är om det inte är dags att dra i nödbromsen snart, med tanke på den miljonrullning som förekommer kring verksamheten.
Om det vore så att all annan verksamhet i kommunen vore tillfyllest, då kunde man väl acceptera dylika utsvävningar, men som läget är idag, förefaller projektet vara en jättelekstuga för ett fåtal personer.
I fallet Tvättman-huset, eller Berendsen-fastigheten, som den kommit att kallas, är det landstinget som äger kåken. Det är en utmärkt industrifastighet med ett centralt läge. När socialdemokraternas Inge Schultz tar ungdomarnas parti, och vill att kommunen ska utnyttja förköpsrätten, och i lokalerna inrätta ett allaktivitetetshus, så är ju naturligtvis tanken helt okej.
Ungdomarna i centralorten står utan lokaler sedan en tid och behovet är skriande. Men kommunala utgifter måste alltid övervägas och prioriteras. Det är inte kul att tvingas säga nej till vissa projekt, men så är verkligheten. Idag har vi en situation där vissa beslutsfattare verkar ha glömt bort såväl hur ordet "nej" stavas, som hur det uttalas..
Om Vimmerby kommun ser en möjlighet att stimulera en försäljning, att direkt få en inkomst, genom ett förköp - ja, då kommer frågan i ny dager.
Det har bland annat talats om att flytta kommunens gatu- och förrådsavdelning till Tvättman-lokalerna för att istället locka nya entreprenörer till nuvarande gatuförvaltningslokalerna i korsningen Norra Industrigatan-Badhusgatan. I det fall intressenter kan bindas innan kommunen skriver under något förköpsavtal, skulle en sådan handling kunna accepteras. Annars inte.
Dessutom tror jag att gatuförvaltningen skulle kunna skötas bättre från en plats lite utanför stan. Varför inte i lokaler i Tallholmen? På så sätt skulle ju dessutom en privat hyresvärd gynnas.
Alf Wesik