Det har inget med ålder att göra. Jag tror det förödande steget från att tycka till att veta, står i direkt relation till hur länge personen i fråga varit politiker.
Nyblivna politiker är hungriga och lyssnar säkert ganska ofta på vad invånarna säger. De kanske till och med tar intryck och företräder vad väljarna säger. De tycker en hel del.
Stopp. Vänta. Är det inte just detta som är politikerns uppgift? Att företräda invånarna och väljarna.
Jovisst, och därför är det dubbelt farligt när politikerna slutar att tycka för att istället veta. När en politiker säger att han har rätt och att den som opponerar sig har fel och att invånaren svänger sig med faktafel, då är det fara å färde.
När en politiker säger att "vi i styrelsen har rätt och alla andra fel" då borde någon säga att det är dags för en annan karriär. Ungefär som den stolte mamman som tror att alla andra går i otakt, förutom den egna dottern, när drillflickorna tågar förbi.
När det som i Vimmerby för närvarande utbryter en misstroendestorm gentemot politikerna så kan det bero på flera saker. Det kan exempelvis bero på att det är fel på faktaunderlaget, det kan också bero på ett felaktigt ställningstagande och det kan vara fel på informationen ut till allnänheten.
Eller också kan det vara rätt. Det kan vara en helt riktig och korrekt uppbyggd känslostorm som gör sig hörd. Endast en sak är helt klar - vi vet bara att det handlar om att tycka, aldrig om att veta. Ingen kan säga till en annan att du har fel och jag har rätt, allt bygger på hur man värderar och väger olika argument. Vad som är viktigt för en person, är mindre viktigt för en annan.
Precis som min gamle mattelärare på Hagadalsgymnasiet i Hultsfred, Gunvald Bruce predikade, så är dock sannolikheten större att den stora massan kommer till ett bättre resultat, än den pyttelilla skaran. Att skylla på att "det är bara de som klagar som hör av sig, och det är alltid samma personer som gnäller", är också fel. Det är argument att ta till i debatten när de egna tryter. Eller att säga, att "de vet inte hela bakgrunden och därför har de fel". Jamen, då är det ju informationen som brister.
Själv kommer jag ihåg tiden när det var tingsrätt på övervåningen - utbytt mot en härlig sommarsalong under sommarperioden. I den förra verksamheten hade Vimmerbybor och turister ofrivilliga besök att klara av i Rådhuset, i den senare frivilliga.
Jag minns också skolmuséet på undervåningen där kommunalrådet Bengt Johansson och Socialnämndsordföranden Britta Sterneland, med flera, framförde bejublade föreställningar av Ruskaby skola. Men jag minns framför allt Vimmerby Husmödrars Vävstuga. Där dunkades det i stort sett varenda dag. När det var som mest frekventerades Vävstugan av 100 damer som villigt hjälpte varandra att sätta upp vävar.
De blev bryskt utsparkade av kommunen i slutet av förra seklet, alltså för en fem-sex år sedan. Skälet damerna fick höra från politikerna var att de "måste ut för där skulle bli plats för kultur". Nu ställer vi oss alla frågan vad som är mest kultur egentligen, att vårda och utveckla ett gammalt fint hantverk som vävning, av 100 härliga tanter, eller att upplåta Vimmerbys kanske förnämsta hus till Turistbyrå?
Det märkliga är ingen vet, alla bara tycker. Det tycker i alla fall jag.
Alf Wesik