Vi minns Torbjörn Fälldin som en av de riktigt stora

Foto: TT

Ledaren2016-07-26 08:51
Detta är en ledare.

Han utryckte sig lite truligt ibland. Han var inte den som oftast levererade oneliners och kvickheter.

Men han var en rättskaffens man. Han var hederlig och han stod för de misstag han gjorde. Såväl politiskt som personligt.

Torbjörn Fälldin kommer att gå till historien som den person som mest av alla bidrog till att sätta stopp för en obehagligt lång period med socialdemokratiskt välde. Även om det borgerliga maktövertagandet inte innebar någon ideologisk revolution i Sverige – så innebar hans regeringsbildningar, åtminstone den första, att Sverige blev varse.

Det är alltid bra med alternativ. Det är alltid bra att ställa gamla sanningar på huvudet.

Formade Sverige
Om han gick i spetsen för majoritetsskiftet i vårt land, och detta är Fälldins viktigaste politiska vinst, så är kärnkraftsfrågan hans största förlust.

Han missbedömde folkets inställning och var förmodligen säker på att vinna kärnkraftsomröstningen 1980. Men han hade fel. Till skillnad från många andra på den ”felande sidan” så hade dock Torbjörn Fälldin en plan för hur livet utan kärnkraft skulle fungera, nämligen via import av mängder av fossila gaser.

Rent miljömässigt kan vi så här i efterhand se att det hade varit en sämre lösning för klimatet, men han stod för sin åsikt och sin valförlust, och det ska han ha all heder av. Rakryggat och hederligt, som alltid.

Men personligen ser jag Torbjörn Fälldin mer som en av de främsta förkämparna för landsbygdens fortlevnad. Den kampen har blivit viktigare med åren och det går mycket väl att byta ut prefixet i ordet fortlevnad – numera handlar det om överlevnad.

Och förmodligen såg Torbjörn Fälldin den faran redan då, för 30-40-50 år sedan. Trots många motgångar och en envis ”motståndare” på den egna sidan, i form av Gösta Bohman, så var det ändå Torbjörn Fälldins och regeringens politik på 1980-talet som senare format Sverige.

Och ett himla framgångsrikt Sverige.

Landsbygdsengagemang

När det gäller landsbygden så fortsätter åderlåtningen. För tio år sedan satte vettskrämda bönder upp skyltar som exempelvis ”utan bönder inga öppna landskap”. Skyltarna sitter fortfarande kvar, men de syns inte längre, för de döljs av i bästa fall björkplanteringar, i sämre fall energiodlingar och i värsta fall hasselsnår och sly.

Stockholm ökar med ett Västerviks kommun per år. Göteborg ökar med ett Vimmerby varje år och Malmö ökar med ett Kinda. 

Skatteunderlaget försvinner i småkommunerna och för att rädda situationen tvingas politikerna lägga ner vårdhem och skolor. Vilket har till följd att bara ”mellangamla”, 50- till 70-åringar, kan bo kvar. De som inte har egna barn i skolålder och de som inte behöver äldrevård.

En annan lösning är att slå ihop småkommuner. Men det är inte helt enkelt eftersom några av de minsta kommunerna är enormt stora till ytan. Att slå ihop glesfolkade kommuner löser inga problem, snarare tvärtom.

Vi hade behövt Torbjörn Fälldin omkring oss ett tag till. Vi skulle behövt fråga honom till råds ytterligare några gånger. Vi minns hans kämpaglöd och engagemang med stor respekt.

Det han sa var varken humoristiskt eller blixtsnabbt, nej. Men det var långsamt inifrån glödande sanningar.