Matfrågan för skolbarn och äldre, infrastrukturen, arbetslösheten eller bostadsproblemet. Eller näringslivsssatsningar. Eller ersättningsnivåer till sjuka, arbetslösa och pensionärer.
Men så enkelt är det ju aldrig. Det går aldrig, aldrig att ställa två samhällsfunktioner mot varandra och försöka göra någon praktisk avräkning, för och emot, plus och minus, svart och vitt.
Istället är det så att samhället är ett gigantiskt pussel som aldrig går ut. Det fattas alltid några bitar här och där. Ibland kanske det går att trycka ner en hyggligt rätt pusselbit med våld och det kanske ser okej ut - men resultatet blir ju bara att det fattas en bit någon annan stans.
När kommunerna nu redovisar sina senaste befolkningssiffror så kan de liknas vid någon form av samhällelig febertermometer. Vissa kommuner och städer är feberfria medan andra är glödheta.
Orsaken till att vissa kommuner minskar i befolkning är komplicerad. Jag ser någon kommun där arbetsförmedlingen kan uppvisa överlag ganska bra statistik, exempelvis att de förmedlat många nya jobb under perioden, att arbetslösheten inte ligger på alarmerande hög nivå - samt att det för tillfället finns lediga jobb.
Men ändå minskar befolkningen...
Kommunalrådet i Vimmerby, centerpartisten Per-Åke Svensson, tog upp en fråga i en interju nyligen och den var intressant så tillvida att den inte framförts i debatten tidigare. Han sade att befolkingsminskningen kan bero på att folk som dagligen pendlar till och från Vimmerby, som i hans fall, exempelvis till en utbildning eller ett jobb - exempelvis till Linköping, efter den senaste vintern tröttnat och helt enkelt flyttat.
Ja, så är det kanske. Alla ständiga förseningar, inställda tåg, bussersättningar, allmän osäkerhetsnivå - har kanske tagit ut sin rätt.
Detta visar att infrastrukturen är viktig ur ännu en synvinkel, inte bara för turistnäringen, för näringslivet, utan även för befolkningsutvecklingen. Av den anledningen är det extraordinära arrangemang som Svensson tillsammans med några kommunkollegor tagit, att verkligen kräva och driva igenom åtgärder för att förbättra situationen, helt riktig.
En annan orsak till att arbetsförmedlingens siffror inte matchar befolkningsutvecklingen kan vara att det helt enkelt är fel jobb som erbjudes.
Små kommuner har oftast drabbats av att organisationer, myndigheter och för all del även privata företag, centraliserats och de mer avancerade arbetsuppgifterna flyttats till något huvudort.
Invånare med antingen en gedigen arbetslivserfarenhet eller utbildning, tvingas flytta från orten, för att hitta ett jobb som passar och stimulerar.
Av den anledningen är det beklagligt att exempelvis kommunerna fortfarande, år 2010, inte kan se detta samband. Visst finns det politiker som ständigt värnar om det privata näringslivet, men det märks knappt.
Hur kan det annars komma sig att kommuner, landsting och staten fortfarande gör sig skyldiga till lagöverträdelser?
Kommuner och landsting driver restauranger i direkt konkurrens med privata restauratörer, driver egna frisörverksamheter, låter restaurangskolor konkurrera på öppna marknaden, låter dotterbolag driva caféer, bedriver frakt- och personbefordran på uppdrag - med mera, med mera.
Eller som i Per-Åke Svenssons Vimmerby - där den landstingsdrivna folkhögskolan, erbjuder rum precis som vilket vandrarhem, eller vilket hotell som helst. Det är alltså samhället, vi alla, som driver skolan.
När det finns minst ett privat alternativ strider det mot lagen.
Alltihop marknadsfört och administrerat av Vimmerby Turistbyrå. Vad skickar det för signaler till andra som försöker livnära sig på turisterna?
Oftast kommer man ifrån dessa gränsdragningar genom att erbjuda den privata marknaden att arrendera verksamheterna. En ny konkurrenslag har från och med årsskiftet ytterligare stärkt den privata marknadens position.
Jag kan inte förstå att kommunen så negligerar såväl turismens, som näringslivets betydelse, att verksamheterna slagits ihop till en. På detta viset blir ju samma bolag, samma person, såväl köpare som säljare. Och det är aldrig, aldrig bra för affärerna.
Kommunala bostadsbolag, eller allmännyttan som vi kan kalla dem, är en annan kommunal angelägenhet som ska driva sina affärer med eftertanke. Allmännyttans ekonomiska utveckling på en ort är hyresdrivande för den privata hyresmarknaden. Av den anledningen ska verksamheten drivas utan vinstsyfte.
Om det är så att ett kommunalt bostadsbolag kan få ekonomi i en satsning kan även ett privatägt bostadsbolag få det. Om inte, är något fel i kalkylen.
Små pusselbitar allihop, men de måste likafullt matcha varandra och passa i det jättelika samhällspusslet.
Alf Wesik