"Vi kommer att begära inlösen av våra verksamheter i det fall Norrtullsgatan görs om till gågata".
Visst, det är bara handlarna utmed Norrtullsgatan som klagar så högljutt. Men de tjänar ändå som exempel på hur resonemanget går hos i princip alla butiksinnehavare. Tillgängligheten är a och o för verksamheternas överlevnad.
Vimmerby har sin grund i handeln. Jag är ingen historisk expert, men jag förmodar att Vimmerby knappast hade funnits alls, som stad, om inte handeln hade varit. Och så är det idag - handeln är livsviktig för regionens utveckling.
Det är många som föredrar att åka till större städer och där göra sina inköp. Men det finns alltid människor som vill ha den expertkunskap som de mindre butikerna kan erbjuda, det finns alltid människor som av en eller annan anledning inte kan ta sig till storstäderna, det finns de som trivs att handla i hemstaden. Det finns de som uppskattar en bra service både före, under och efter inköpet.
För dessa är våra lokala handlare nödvändiga. Näringslivsklimatet i vår del av landet är sisådär, för närvarande. Många orter har drabbats av tuffa företagsnedläggningar och hårda ansträngningar i syselsättningen - men just Vimmerby har klarat sig bra.
Men det krävs också handel. De anställda vid ett företag ska kunna köpa allt som krävs på ett smidigt sätt, på den egna hemorten.
Viktigare, kanske någon säger, med tillverkningsindustrier, än med någon liten butik. Där jobbar ju i bästa fall bara butiksinnehavaren och någon till. Ja, det är även viktigt med tillverkningsindustrier, men för att den ena ska ha en chans att överleva måste den andra finnas, och vice versa.
Talet om att spontaninköp görs när folk är ute och spankulerar ger jag just inte mycket för. Hur många är ute och går? Några, särskilt de med hund, gillar att gå lite då och då, men det sker oftast sent på kvällar eller tidiga morgnar, och knappast inne i stans centrum. Vår turiststinna stads torg såg märkvärdigt tomt ut många av sommarens allra mesta semesterdagar. Jo, några barn klättrade i skeppet och någon förälder satt och vaktade bredvid, men några spontanköp såg jag dem inte göra. De såg ut att ha nog med jobb att få semesterkassan att gå ihop ändå.
När det nu föreslås omläggningar av trafiken så måste man ställa sig frågan varför. En snabb reflektioner bara, en stilla undran; det är en kall vinterdag, med nyfallen snö på gatorna och med en trafik som trycker på från höger och vänster, vad händer egentligen utanför Lindex, fd Hemköpsfastigheten? Vad händer egentligen vid Västra Tullen, utanför Motorsport?
Jo, bilar kommer att kana omkring, som stora glatta tvålkoppar, fast av plåt och gummi. Vägandes ett ton eller mer. Sanslöst farliga.
Skillnaden är bara att de står och slirar på väg uppåt. Där kan de inte skada någon. Som det nu är föreslaget, på Kyrkogårdsgatan, utanför Lindex, och på Storgatan, mot Västra Tullen, blir det rent livsfarligt. Med förhållandevis kraftiga nedförsbackar på båda platserna.
Detta är ju inget ekonomiskt problem, protesterar någon, det är en trafiksäkerhetsfråga. Både och, skulle jag vilja säga. Om det är trafikfarligt att köra omkring för att handla, besöka posten och kika in en sväng på turistbyrån - ja, överhuvudtaget svårt - så blir det ett ekonomiskt problem för centrumhandeln. Därmed basta.
Nej, vi saknar en dedikerad trafiknämnd i den här kommunala organisationen. Vi saknar polisens expertkunskaper i trafikärende, vi saknar politiker som är trafikansvariga och inget annat, vi saknar inkallade trafiksäkerhetsexperter från vägverket på vartenda möte.
Enligt uppgift sparade kommunen 70 000 kronor om året i sammanträdesarvoden, när trafiknämnden skrotades. Frågan är hur mycket kommunen förlorade?
Alf Wesik