Vimmerby håller formen trots tuffa förutsättningar

Egentligen är det ganska fantastiskt, faktiskt, att Vimmerby fortsätter att växa. Mitt i mörkaste Småland, mitt i glesbygdskrisens rike, mitt i en oländig bygd, i det närmaste avskuret från omvärlden - med vägar som blir allt smalare och allt krokigare och allt hoppigare.

Ledaren2005-11-22 07:58
Detta är en ledare.

Med tågtidtabeller som blir allt glesare, med en flygplats som tvingas kämpa emot hårda sidovindar.
När i princip alla andra kommuner i vår del av landet minskar och minskar och minskar, håller Vimmerby sina siffror.
Det är ungefär som att hålla vikten; när det startar att puta ut lite här och där, är det lätt att det fortsätter. Det är svårt att hindra trenden, och raset fortsätter.
Vad beror det då på att Vimmerby klarar av att hålla formen?
Djärva näringslivssatsningar som vittnar om nytänkande och framåtanda? Nej, knappast.
Massor av utbildningsalternativ som får ungdomar att stanna kvar i kommunen? Nej, knappast!
Ett fritids- och sportutbud som lockar även utanför kommunens gränser? Nej, knappast!
Ett kulturutbud som får till och med den mest ihärdige TV-tittaren att gå ut? Nej, knappast!
En barnomsorg som får varenda förälder att applådera tingens ordning? Nej, knappast!
Är det kanske ett bostadsutbud som får alla att lusläsa Ikeakataloger och spela in Timells hemmasnickrande? Nej, knappast!
Jamen, vad beror det då på att Vimmerby håller formen i ur och skur?

Fullständig kontroll
Det är naturligtvis omöjligt att svara på. Men jag tror det beror på imperfekt, på det som varit. Vi bor i en gammal stad, med en rik historia och med rötter. Ett himmelrike för varje släktforskare. Gräv där du står och du hamnar hos en släktning som var kompis med Gustav Vasa.
Vi har levt i en fantastisk symbios bestående av handel å ena sidan och industri å den andra. Tack vare dessa grundpelare i ett samhälle har bygden sakta men säkert utvecklats och skapat en livets trygghet. Vi har med andra ord byggt en bra grund i vår bygd. Vi har byggt en stabil förutsättning för utveckling.
Denna utvecklingspotential har sedan tagits om hand av riktigt, riktigt småländska politiker. I beteckningen småländska väver jag in - tja, om inte snåla, så i alla fall ekonomiska. Varje investering har värkts fram och noga, noga övervägts.
Sevede kommun och Vimmerby kommun hade fullständig kontroll på läget fram till kommunsammanslagningen 1971. Därefter var det Vimmerby kommun enbart, som tog över stafettpinnen. Och gjorde det bra.
Fantastiskt utgångsläge
Tack vare bra beslut och bra samarbete lyckades duktiga entreprenörer bygga upp livskraftiga och ständigt expansiva industrier och bruk i Frödinge, i Storebro, i Tuna, i Rumskulla, i Södra Vi, i Gullringen, i Vimmerby och i Djursdala. På den tiden sågs alla småorterna runt centralorten som resurser, idag får man ganska lätt intrycket att de betraktas som belastningar.
Den enda verksamhet som idag upplever en stadig uppgång, med 30-50 fler anställda år efter år, är den kommunala förvaltningen.
Vi ska absolut inte ta ifrån styrande politiker det faktum att de lyckats styra den kommunala skutan mot nya invånarframgångar. Men vi kan ändå konstatera att missnöjet gror. Det är hög tid att den gamla tidens ansvar och?, ja den gamla tidens sunt bondförnuft, måste tillåtas komma tillbaka.
Vimmerby kommun har ett fantastiskt utgångsläge. Och i denna värdering är Astrid Lindgren och hennes författarskap endast en bonus - även om turismen är allt viktigare måste vi inse att det finns andra viktiga aktörer i ett samhälle.
Inte råd med misstag
Nu är det hög tid att politiker och tjänstemän utnyttjar det gynnsamma läget. Samlar alla sina krafter och bjuder in till brainstorming, eller så kallad spånskiva. Ta en radda strategiska vägval. Det viktigaste av allt är att sätta ihop ett körschema. Se till att kommunala företrädare besöker befintliga industrier och frågar de duktiga företagarna om vad önskar sig mest av allt. Låt dem sätta ihop önskelistor.
Se till att bygga infartsvägar om det är det de vill, se till att hjälpa dem igenom snåriga kommunala byråkratier, om det är det de vill. Hjälp dem med tillstånd och råd, givetvis inom lagens råmärken. Bygg industrihallar och hyr ut till dem, om det är mer lokalyta de vill ha. Bygg kontor, se till att ordna utbildningar för att serva dem och uppgradera konkurrskraften.
Befintligt näringsliv är allt. Satsa stålarna på de privata företagen, istället för att slösa pengar på en svällande egen expansion. Kom för guds skull ihåg att det är de privata företagen och alla dess anställda som är era finansiärer.
Gör ett körschema med personliga besök, sätt företagen i förarsätet och kryp själva in där bak. Nummer två, när näringslivet har fått den hjälp kommunallagen tillåter är det dags att skapa förutsättningar i kommunen. Se ovan; satsa på näringslivet, fixa häpnadsväckande utbildningar, ge alla, men främst ungdomar, bra fritids- och sportmöjligheter, visa att kulturen spelar en viktig roll, satsa på barn- och äldreomsorgen och ordna bostadsalternativ, glöm inte att hela kommunen ska leva.
I den ordningen. Skippa de huvudlösa utläggen, håll igen på de offentliga utgifterna och tänk efter före. Vi har inte råd i denna lilla kommun, med en massa misstag. Sluta flytta runt personal och förvaltningar i ett, i ett. Utnyttja det gynnsamma läget.

Alf Wesik