"Mobiltäckning och tillgången till annan uppkoppling". Det är enligt samhällsbyggnadsnämndens ordförande Mikael Österling (L) två parametrar som avgör om ett område prioriteras eller ej.
För två år sedan, inför 2019, valde Kindapolitiken att avsätta 5,5 miljoner kronor för den bredbandsutbyggnad som Itsam ansvarar för – men endast en knapp miljon av dessa förbrukades. Anledningarna till detta sas vara flera, bland annat att kommunens plan- och prioriteringsbeslut klubbades sent på året och att Itsam hade svårt att hitta lediga entreprenörer. Året därpå klubbades planen redan i februari – med tio prio-ett områden och en budget med både oanvända och nya medel på sammanlagt 9,5 miljoner kronor. 5 433 000 kronor av dessa kom att användas under året.
– Ja, vi har fått ett betydligt större resultat under 2020 och det är roligt att vi rör oss framåt i bredbandsutbyggnaden. Problematiken har väl varit dialogen mellan oss och Itsam där det har varit oklart för oss vad vi ska leverera och vi har kanske trott att de ska göra en del av arbetet som egentligen ligger på vårt ansvar. Nu verkar vi har landat i ett system som fungerar bättre, konstaterar samhällsbyggnadsnämndens (SBN) ordförande Mikael Österling (L).
De drygt fyra miljoner kronorna som trots allt inte användes under 2020 flyttas nu över till årets budget. När SBN sammanträdde i veckan, och gav grönt ljus till bredbandsplanen för 2021, valde de även att avsätta ytterligare två miljoner kronor. De områden som prioriteras i första hand, och antalet möjliga anslutningar, är dessa:
Oppeby - Sätra, 16. Här ansvarar ett byalag för grävningen med stöd från kommunen.
Opphem - Bersebo, 103. Etapp ett av Opphem avslutades 2020. Detta är etapp två.
Hycklinge - Härna/Kullen/Sätra, 35. Samförläggning med Eon.
Gäddefall, 15. Område som ej har tillgång till koppar längre.
Yxefall, 77. Omfattar sträckan mellan Harg och Yxefall.
"Svarta hål", alltså områden där det varken finns bredband, kopparnät eller annan uppkoppling är enligt Kindas kommunalråd Christer Segerstéen (M) de områden som kommunen ska satsa mest på.
– En parameter som avgör vilka vi prioriterar är antalet möjliga anslutningar i förhållande till kostnaden. Sedan tas mobiltäckningen och tillgången till andra uppkopplingar i beräkning, förklarar Österling och fortsätter:
– Sedan är det självklart så att ett engagemang från civilsamhället är ett jättebra sätt att få in sina områden i rullarna.
Turerna kring Itsam, kan de påverka utbyggnaden?
– Det är inget jag vill spekulera i egentligen. Vår IT-drift och projekteringen av bredbandsutbyggnaden är två olika saker. Samtidigt kan relationen såklart spela roll, men vi måste hålla oss professionella, svarar Österling.