– Jag har alltid varit intresserad av skog och mark. Skogen har alltid funnits till hands, från att jag var väldigt liten har jag följt med pappa och farfar när de jobbade i skogen, även om jag mest satt och fikade på en filt då, berättar Therese Anemyr.
När hon blev äldre sommarjobbade hon med att plantera skog, och jobbade sedan länge inom vården. Men tankarna om att få jobba i skogen har alltid funnits. De senaste tre åren har hon jobbat med röjning som enskild firma, men efter att coronapandemin drabbade Sverige drogs många jobbmöjligheter in.
– Uppdragsgivare satsar på företag de redan har avtal med, och många jobb blev avbokade, berättar hon.
Therese Anemyr gick då tillbaka till att arbeta inom vården, men kunde inte släppa tankarna på skogen.
– Jag gick och funderade länge, men en dag bestämde jag mig bara. Det är ju i skogen jag vill vara. Vill man ha någonting så får man kämpa för det, så jag bestämde mig för att våga satsa, säger hon.
Hur är det att jobba som kvinna i en mansdominerad bransch?
– Ofta vill uppdragsgivare att jag kommer och testar en period, de vill se hur det funkar innan jag får ett längre kontrakt, det har jag inte hört att manliga skogsröjare behöver göra. Ibland blir det jobbigt att behöva bevisa att man faktiskt är duktig på sitt jobb, men då får jag påminna mig själv om att "jag kan ju det här", säger hon.
Hon hoppas ändå att fler tjejer ska söka sig till branschen.
– Testa! Man märker snabbt om man passar eller inte.
Vad krävs för att jobba med röjning?
– Förutom de utbildningar som krävs så tror jag att man behöver vara stark mentalt. Det kan bli ganska ensamt, och ibland är det riktigt tungt. Det är ett träningspass, och det är inte alltid roligt att stå i regnet.
Therese berättar om en gång när hon fick en fallande björk över axeln.
– Det är verkligen inget glidarjobb. Men det är värt det, säger hon.
Fördelarna beskriver hon ändå som övervägande. När tidningen frågar Therese Anemyr vad det bästa med hennes jobb är svarar hon utan eftertanke:
– Omgivningarna. Att få känna att man gör någonting viktigt, och att känna lugnet i skogen. Dessutom är det skönt att få bestämma över sin egen tid.
Förhoppningen är att i framtiden kunna anställa.
– Jag hoppas att jag blir en bra chef. Jag tror på att jobba mycket med beröm, då lär man sig bäst, konstaterar hon.
