Bland sallatshuven stora som basketbollar och krondill upp till axlarna stövlar Linda Ogebrink och några av de som nappade på hennes erbjudande om andelsodling och ser ut som man gör när man lyckats. Nöjd.
– Det här är mitt livselixir. När jag kommer ut hit mår jag superbra, säger Marie Gustafsson, som redan innan hon satte sina första fröer i jorden i Göljeryd några kilometer utanför Vimmerby hade intresset, men nu fått desto mer kläm på vad som ger resultat.
Mycket handlar om kretslopp. Att ge tillbaka det man tagit.
– Att skala rotfrukter och inte kompostera skalresterna skulle ge dåligt samvete, säger Marie.
Linda Ogebrink förklarar att det handlar om jorden. Att skapa bra förutsättningar för grödorna. I andelslotterna har deltagarna, nu åtta aktiva och en som köper grönsaker av de andra, byggt kompostlimpor av organiskt material, gödsel och gräsklipp. Täckodling gör att fukten hålls kvar och i stort sett behövs inte annan kompletterande näring än gräsklipp.
– Det var en ahaupplevelse för mig, att gräsklipp gör sådan skillnad. Det är helt enormt vad det växer, säger Pauline Brantestad.
Att lyckas ger självförtroende, säger Linda. Det vet varenda unge som provat att så rädisor. Men att utvecklas och producera egna grönsaker och rotfrukter handlar om att testa.
– Att våga satsa på nya saker, det är kul att ha grönsaker som man inte kan köpa. Och våga göra om, det när det inte funkar. Vi sår i omgångar och blir det inte bra ena gången kan det bli bättre senare, på en annan plats.
Att det växer så det knakar behöver man inte ha gått odlingskurs för att se, men frågan är: smakar det bättre?
– Absolut, säger Jenny Berggren, som för dagen skördar gröna bladväxter.
Under växtsäsongen har andelsodlarna fått utbildning i att anlägga bäddar, ta sticklingar, näring, nysådd och ta frö.
– Bästa tipset är att göra sticklingar av basilika. Det är bara att klippa och sätta basilika i vatten, så får de rötter. Sedan kan man plantera, säger Pauline.
Odlingsbädd med täckodling är en växande trend – men det finns de som protesterar mot estetiken.
– En del tycker inte det ser snyggt ut, och skulle kanske inte ha det i en villaträdgård. Men vet man varför man gör så här så tycker man det är fint också, säger Linda.
Vad händer när sista grönkålen är skördad?
– Vi har inte bestämt än, vi håller på säsongen ut, sedan får vi se.
