Risk för dominoeffekt när färre följer råden

Sveriges coronastrategi fungerar på grund av socialt tryck och viljan att följa normer. Men det är ett skört system – som riskerar att rasa helt om fler börjar slappna av, enligt filosofiprofessor Erik Angner.

Larmen duggar tätt om att färre följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att hålla avstånd. Och ju fler som slutar göra det – desto större är risken att ännu fler hakar på, enligt filosofiprofessorn Erik Angner.

Larmen duggar tätt om att färre följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att hålla avstånd. Och ju fler som slutar göra det – desto större är risken att ännu fler hakar på, enligt filosofiprofessorn Erik Angner.

Foto: Mats Schagerström/TT

Hälsa och sjukvård2020-05-30 11:05

Smittskyddsläkare, statsepidemiologen och diverse ministrar – alla har de upprepat samma mantra: "Håll i, håll ut, fortsätt följa rekommendationerna". Sveriges coronastrategi går i mångt och mycket ut på att var och en tar ansvar för att gemensamt skydda samhället. Och det starkaste verktyget för det är sociala normer, säger Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.

Han använder en situation på en bar som ett exempel. Om gästerna står trångt, armbågar sig fram och gör allt för att få bartenderns uppmärksamhet så gör du troligtvis samma sak. Hade samtliga gäster däremot stått i en prydlig kö till bardisken är sannolikheten hög att du istället snällt fogat dig i ledet och väntat på din tur. Samma sak gäller coronarestriktionerna. Om alla andra håller avstånd, undviker kollektivtrafik och jobbar hemifrån så är det troligt att du också gör det.

– Det är ett viktigt fenomen, vi vill i väldigt hög grad följa normer, säger Erik Angner.

Risk för dominoeffekt

Men normer är väldigt sköra. Ju fler som slutar följa dem och visar att det finns en annan väg att gå – desto större är sannolikheten att även du gör det. Och den senaste tiden har larmen duggat allt tätare om att svenskarna börjat slappna av och slutar följa Folkhälsomyndighetens råd.

– Det kan få väldigt stor effekt. Ju mer man pratar om att folk inte följer normen, desto mer skickar man signalen att det är väldigt många som inte gör det.

Risken är alltså att det blir en dominoeffekt, ju mer media och makthavare uppmärksammar att folk inte följer råden – desto fler kan haka på. Därför är det viktigt att belysa att majoriteten av svenskarna faktiskt håller sig till reglerna, menar Erik Angner.

– Det är en väldigt liten andel som inte gör det. De allra flesta har inte gått tillbaka till sina vanliga liv, vi accepterar fortfarande extrema restriktioner, säger han och fortsätter:

– Det är imponerande att människor har varit beredda att göra såhär stora uppoffringar för någon annans skull. Många tillhör inte riskgrupper men gör stora avsteg för att skydda dem som gör det.

"Inte godare än andra"

Vad är det då som gör att Sveriges frivilliga strategi fungerar, medan andra länder tvingats ta till hårda nedstängningar och juridiska medel?

– Det är inte så att svenskar är godare än andra människor. Däremot har vi en tradition av normföljande och dessutom generellt hög tillit till myndigheterna. Det har hjälpt i det här fallet, säger Erik Angner.

Hårdare restriktioner kan tvärtom skapa irritation och tränga undan den naturliga instinkten att följa normer – vilket ger en motsatt effekt, säger han.

– Striktare lagar och regler skulle kunna ha dramatiskt negativa effekter, så det hoppas jag inte att regeringen inför.

Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.
Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.
Fakta: Då följer vi sociala normer

Människor vill instinktivt följa normer, och tricket är helt enkelt att upprätthålla lusten att göra det.

För att lyckas är det viktigt att normerna och reglerna som ska följas är legitima. Människor måste känna att de kommer från rätt ställe och att beslut har fattats på goda grunder.

Reglerna måste också vara lätta att förstå och enkla att följa.

Dessutom måste kopplingen mellan reglerna man förväntas följa och det mål man vill uppnå vara tydlig, så att människor förstår syftet med dem.

Källa: Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!