TT: Det Àr inte första gÄngen som en svart man dödas i samband med polisingripanden i USA. Varför har det blivit sÄ omfattande protester just denna gÄng?
ââDet finns en lĂ„ng tradition av konfrontation, övervĂ„ld och spĂ€nningar mellan poliser och svarta mĂ€n. Det gĂ„r lĂ„ngt tillbaka i den amerikanska historien pĂ„ olika sĂ€tt, det ligger alltid mycket starkt i bakgrunden, sĂ€ger Dag Blanck.
I just Minneapolis har man haft ett antal liknande fall de senaste Ären som kan ha pÄverkat, enligt Blanck.
ââI nĂ„got fall har polisen blivit dömd, i andra fall har polisen friats. Det har skapat vĂ€ldiga spĂ€nningar och mycket diskussion, sĂ„ det finns specifika förhĂ„llanden i Twin Cities (MinneapolisâSaint Paul) som kan förklara det hĂ€r.
Utöver detta sticker Minnesota och Minneapolis ut pÄ andra sÀtt, menar Blanck.
ââDet har skett en ganska stor demografisk förĂ€ndring och andelen svarta har ökat betydligt de senaste 10â20 Ă„ren. SĂ„ de hĂ€r frĂ„gorna, som alltid har varit starkt nĂ€rvarande i andra stora stĂ€der med stora minoritetsgrupper, har kommit upp pĂ„ agendan pĂ„ ett annat sĂ€tt i Minnesota, sĂ€ger han.
ââSamtidigt har Minnesota en tradition av att vara en progressiv delstat, inte minst vad gĂ€ller civila rĂ€ttigheter och den traditionen konfronteras nu med nĂ„gon sorts verklighet.
TT: Varför sprider sig demonstrationerna till andra stÀder?
ââDet finns ett mönster av sĂ„dana hĂ€r reaktioner. PĂ„ 1960-talet talade man om de heta somrarna och mĂ„nga oroas över att det ska bli upplopp igen, som sprids till andra stĂ€der och tar fart med solidaritetshandlingar pĂ„ andra stĂ€llen. Inte minst i dag med spridningen i sociala medier, sĂ€ger Blanck.
ââBilderna (filmen som visar gripandet av George Floyd) pĂ„minde mig direkt om Rodney King i Los Angeles 1991, dĂ€r man fick se fotografier som visade hur poliserna misshandlade honom. Det blir en vĂ€ldigt stark medielogik som förstĂ€rker det hĂ€r.
Misshandeln av Rodney King blev startskottet för de stora kravallerna i Los Angeles 1992, sedan de inblandade poliserna frikÀndes för misshandeln.
TT: Hur ska man förstÄ konflikten i grunden?
ââDet handlar om relationen mellan den vita majoritetsgruppen och minoritetsgrupper, i det hĂ€r fallet framför allt mellan svarta och vita. Den relationen, som gĂ„r tillbaka till slaveriet, plĂ„gar fortfarande USA och problemen ligger som en skugga över landet. Det Ă€r nĂ„got som USA hela tiden mĂ„ste försöka hantera, sĂ€ger Blanck.
TT: Hur kan man arbeta mot konflikterna?
ââDet Ă€r oerhört svĂ„rt naturligtvis. PĂ„ mĂ„nga stĂ€llen, bland annat Minneapolis, försöker man systematiskt förĂ€ndra sammansĂ€ttningen av poliskĂ„ren och anstĂ€lla personer frĂ„n minoritetsgrupper. Man försöker nĂ„ ut till de omrĂ„dena, sĂ„ att Ă€ven de ska kunna kĂ€nna sig delaktiga och kĂ€nna att polisen Ă€ven stĂ„r pĂ„ deras sida. Men det Ă€r inte lĂ€tt, eftersom spĂ€nningarna Ă€r sĂ„ starka, sĂ€ger Blanck.
Ăven den stora vapentillgĂ„ngen pĂ„verkar sannolikt, dĂ„ det leder till spĂ€nda situationer mellan polis och misstĂ€nkta, enligt Blanck.
TT: Hur lÄngt kan demonstrationerna gÄ?
ââSĂ„dana hĂ€r saker lever sitt eget liv. Till slut kommer det ju att ta slut, myndigheterna kommer att sĂ€tta ned foten. Men det sĂ€ger nĂ„got om spĂ€nningarna i det amerikanska samhĂ€llet och betydelsen av den hĂ€r dynamiken mellan svarta och vita i USA, sĂ€ger Blanck.
ââDet Ă€r nog lite svĂ„rt för oss som lever i ett land som inte alls Ă€r prĂ€glat av det pĂ„ samma sĂ€tt att förstĂ„.