Feber i nio veckor – blir inte testad

Förskolläraren Susanna Lindqvist, 40, har haft feber i nio veckor. Hon tvingas leva som om hon hade covid-19, men har fortfarande inte fått testa sig. Men nu finns en öppning då det kommit nya riktlinjer för vilka som ska provtas.

Susanna Lindqvist tvingas leva som om hon hade covid-19, men har fortfarande inte fått testa sig. Men nu finns det en öppning då det kommit nya riktlinjer för vilka som ska provtas.

Susanna Lindqvist tvingas leva som om hon hade covid-19, men har fortfarande inte fått testa sig. Men nu finns det en öppning då det kommit nya riktlinjer för vilka som ska provtas.

Foto: Jessica Gow/TT

Hälsa och sjukvård2020-05-30 08:35

– Från och med nu finns större möjligheter för läkare på vårdcentralerna att testa de som har just sådana här långdragna symtom, säger chefläkare Elda Sparrelid i Region Stockholm.

Hon har förståelse för att personer med speciellt långdragna symtom behöver provtas.

– Vi har gått ut till alla vårdcentraler och gjort klart att de personer som läkarna bedömer behöver provtas ska testas. Men det handlar inte om någon allmän provtagning, utan om fall där provtagning kan göra skillnad, säger Elda Sparrelid.

Tidigare har det funnits riktlinjer för vilka som ska provtas. Det har gällt personer som ska läggas in på sjukhus, särskilda boenden och vård- och omsorgspersonal. Men nu har de ändrats och läkare på vårdcentraler får större möjligheter att testa personer med långdragna symtom – som Susanna Lindqvist, som hittills upplevt att hon och många andra har kommit i kläm.

– Vi som är långtidssjuka, men inte blir inlagda eller behöver intensivvård, faller mellan stolarna, säger hon.

Tuff situation

Hon har varit sjuk i mer än två månader.

– Det är väldigt ensamt. Jag är helt socialt avstängd. Jag måste leva som jag har corona, men vet inte om jag har det.

För henne skulle ett test betyda mycket.

– Det skulle förändra min situation mentalt att få veta om jag har covid-19 eller inte. Det skulle också vara lättare när jag pratar med jobbet.

Elda Sparrelid bekräftar att Susanna Lindqvist som förskollärare tillhör en samhällsviktig grupp. I Folkhälsomyndighetens nationella strategi för utökad provtagning är personal inom barnomsorg och skola i prioriteringsgrupp tre. För dem inleds nu testning.

Febern kommer tillbaka

I slutet av mars blev Susanna Lindqvist rejält sjuk och hade drygt 38,5 graders feber i ungefär en vecka.

– Jag bara sov, hade ont i huvudet och halsont, men ingen hosta eller andningsproblem. Då hade jag ingen tanke på att det kunde vara corona, utan trodde bara att jag var sjuk, säger hon.

När febern började gå ner kände hon sig bättre.

– Jag trodde att jag var frisk, men så fort jag anstränger mig det minsta – när jag fixar frukost till min dotter, tar en dusch eller tar en liten promenad – känner jag att febern kommer tillbaka. Det är en trötthet, en matthet som bara sköljer över mig som en våg, säger Susanna Lindqvist.

– Jag brukar träna gånger flera i veckan. Nu kan jag inte ens gå upp för en backe.

Så har hon haft det i nio veckor.

– Nu vaknar jag feberfri, men så fort jag gör något kommer febern tillbaka.

"Proverna var bra"

Under den här tiden har hon hållit kontakten med sin husläkare, i början via videosamtal.

– Hon har hela tiden varit väldigt förstående och sagt att det låter som covid-19, men att det inte finns några tester. Att logistiken inte finns och att det pågår diskussioner kring hur testerna ska genomföras och vem ska ansvara för vad.

Susanna Lindqvist börjar känna sig desperat, inte minst för att hon vill veta varför febern inte släpper. Hon kan inte heller använda de remisser som hennes husläkare skrivit, eftersom ingen vill ta emot henne. På närakuten vägrade de exempelvis att ta emot henne när hon hade buksmärtor så då vände hon sig till akutmottagningen vid Capio S:t Görans sjukhus, där hon behandlades som en covidpatient.

– Jag hade inte sökt akuten i vanliga fall, men jag hade inget alternativ. De tog massor av prover, bland annat lever- och njurprover och sänkan, fast de testade mig inte för covid-19. Det gör de bara med patienter som blir inlagda, säger hon.

Proverna visade inga onormala värden och Susanna Lindqvist fick återvända hem.

– De sade bara "Proverna var bra. Nu har vi uteslutit att det är cancer eller något annat allvarligt. Gå hem och vila".

Elda Sparrelid berättar att Region Stockholm under de senaste veckorna har byggt upp kapacitet att utföra minst 40 000 PCR-tester i veckan och hittills klarat regionens behov av provtagning. Hon betonar att det inte är ekonomiska orsaker som ligger bakom att vårdcentralen inte har kunnat erbjuda PCR-tester under nio veckor.

– Det är inte en fråga om pengar. Region Stockholm följer Folkhälsomyndighetens nationella strategi för provtagning. Den uppdaterades den 19 maj med att innefatta även patienter i öppenvården.

För Susanna Lindqvist som haft feber i nio veckor skulle ett test betyda mycket. Hon säger att det skulle förändra hennes situation mentalt att få veta om hon har covid-19 eller inte.
För Susanna Lindqvist som haft feber i nio veckor skulle ett test betyda mycket. Hon säger att det skulle förändra hennes situation mentalt att få veta om hon har covid-19 eller inte.
Fakta: Olika tester för covid-19

Det finns två typer av provtagning för covid-19:

Ett PCR-test visar om man bär på viruset just nu. Ett serologiskt test visar om man har haft sjukdomen tidigare och nu utvecklat så kallade antikroppar som kan gör att man är immun.

Vid ett test för pågående virusinfektion förs en bomullspinne in långt bak i svalget, där den snurras runt. I vissa test topsas även näsan. Sedan skickas provet till laboratorium. Svaret kommer ofta inom ett par dagar.

Ett test för antikroppar sker genom ett blodprov i armvecket. Därefter analyseras provet och svaret kommer ofta inom ett par dagar.

Antikroppstester görs främst på vissa patienter. Men också i olika studier där man tar prov på vårdpersonal, samt på boende och personal på särskilda boenden för äldre.

Källa: 1177

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!