Nyligen knackade det överraskande pÄ Sadia Allins dörr. Men det var ingen kompis eller slÀkting som kom pÄ ovÀntat besök. Framför henne stod en person som erbjöd sig att könsstympa eventuella flickor i hushÄllet.
ââJag blev otroligt chockad. Och rĂ€dd. Det var obehagligt, sĂ€ger Allin â som har tvĂ„ unga döttrar hemma â till TT i telefon frĂ„n Hargeisa i Somaliland, som Ă€r en utbrytarregion till Somalia.
ââDörrknackandet Ă€r en gammal tradition som vi inte har sett pĂ„ mĂ„nga Ă„r nĂ€r det gĂ€ller könsstympning. Men coronaviruset har stĂ€llt saker pĂ„ Ă€nda.
De flesta könsstympas
Somalia Àr det land i vÀrlden dÀr könsstympning Àr som allra vanligast och de flesta kvinnor har utsatts för ingreppet. Omkring 97 procent av alla flickor könsstympas nÀr de Àr mellan 5 och 11 Är, enligt FN:s barnfond Unicef.
Nu varnar Plan International för att försöken att stoppa den urgamla traditionen bromsas av coronavirusets framfart i Somalia. BarnrÀttsorganisationen ser en stor ökning av antalet ingrepp sedan delar av samhÀllet stÀngt ned för att tackla utbrottet. Dörrknackarna drivs av ekonomisk desperation samtidigt som mÄnga familjer passar pÄ att utnyttja att skolorna hÄller stÀngt, eftersom det kan ta flickorna flera veckor att ÄterhÀmta sig.
ââVanligtvis brukar ingreppen utföras pĂ„ lov eller under regnperioden pĂ„ landsbygden. Men nu har coronaviruset tvingat bort flickor frĂ„n skolorna och det har lett till en ökning av vĂ„ld i hemmen, inklusive könsstympning, sĂ€ger Allin, som Ă€r chef för Plan Internationals Somaliakontor.
ââDe senaste veckorna har vi sett en massiv ökning av antalet könsstympningar av flickor, fortsĂ€tter Allin som dock inte har nĂ„gra exakta siffror att dela med sig av.
PĂ„verkar arbetet
FN:s befolkningsfond UNFPA har varnat för att coronapandemin kan leda till att ytterligare tvÄ miljoner flickor könsstympas i vÀrlden det kommande decenniet. I Somalia har Plan International tillsammans med sina samarbetsorganisationer lÀnge jobbat med bland annat informations- och utbildningsinsatser och hjÀlp till mÀnniskor som utför ingreppen att hitta andra sÀtt att försörja sig.
ââAntalet kvinnliga könsstympningar i Somalia Ă€r fortfarande vĂ€ldigt högt, men vi har sett förbĂ€ttringar och attitydförĂ€ndringar under Ă„rens lopp. DĂ€rför Ă€r det vĂ€ldigt orovĂ€ckande att vi nu ser efterfrĂ„gan öka pĂ„ en sĂ„ pass kort tid, sĂ€ger Allen.
ââVi krĂ€ver att regeringen och hjĂ€lporganisationer tar med könsbaserat vĂ„ld och könsstympning i allt sitt arbete med att tackla coronaviruset. Flickors hĂ€lsa mĂ„ste inkluderas och tas pĂ„ allvar.
HĂ€lsoproblem
Kvinnlig könsstympning innebÀr att hela eller delar av det yttre könsorganet skÀrs bort. I Somalia Àr det inte ovanligt att flickor utsÀtts för det ingrepp som kallas infibulation, vilket innebÀr att den vaginala öppningen minskas genom att inre eller yttre blygdlÀppar skÀrs i och sys ihop. En mindre öppning lÀmnas sÄ att urin och mensblod ska kunna komma ut. Det Àr vanligt att Àven klitoristoppen tas bort.
Ingreppen kan orsaka livslÄnga hÀlsoproblem och Àven leda till farliga komplikationer vid barnafödande. Omkring 290 000 flickor berÀknas bli könsstympade i Somalia bara i Är, enligt UNFPA som kopplar ökningen ocksÄ till den muslimska fastemÄnaden ramadan, som traditionellt Àr en vanlig tid för ingreppen.
ââNĂ€r en flicka könsstympas kan du nĂ€stan se i hennes ögon hur hennes ambitioner och sjĂ€lvförtroende försvinner. Hon har inte lĂ€ngre makten över sin egen kropp. Och smĂ€rtan kan vara livslĂ„ng och följa med henne i graven, sĂ€ger Allin.
ââDet Ă€r en av de mest extrema manifestationerna av vĂ„ld mot kvinnor och flickor. DĂ€rför Ă€r det vĂ€ldigt viktigt att försöka Ă€ndra attityder och normer i familjer och samhĂ€llen. Könsstympning ska inte lĂ€ngre vara acceptabelt.
Social press
Men vad Àr det dÄ som gör att en förÀlder vÀljer att lÄta sitt barn gÄ igenom ett ingrepp som enligt FN Àr en extrem form av diskriminering av kvinnor och flickor?
ââDet Ă€r en sedvĂ€nja som har sina rötter i ojĂ€mstĂ€lldhet mellan könen, det ses om en kulturell identitet, en social plikt och en förutsĂ€ttning för Ă€ktenskap, sĂ€ger Allin.
ââNĂ€r en mamma tvingas ta det hĂ€r svĂ„ra beslutet handlar det nĂ€stan alltid om social press eller vikten av Ă€ktenskap som en ekonomisk trygghet. Det vĂ€ger tyngre Ă€n hennes dotters smĂ€rta.