Kärlekens dag
Det var på en skoldans i Västervik de såg varandra första gången. Andreas föll direkt för då 15-åriga Edyta, men hon var intresserad av någon annan och det blev inget mer än ett kort samtal den gången.
Men deras vägar kom att mötas igen. Redan några månader senare blev de tillsammans. Men tajmingen var inte rätt, de var på väg åt olika håll i livet – och gjorde slut.
Några år senare läste båda på Komvux och återförenades en kort tid. Men återigen var tajmingen fel. Andreas bodde kvar i Västervik medan Edyta flyttade till Gävle för att plugga. Sedan dess har hon gjort karriär som mäklare, och bott på olika platser i landet.
Under de kommande decennierna hade de ingen kontakt, men levde på något sätt ändå parallella liv. Båda hade långa relationer, där de gick på några nitar. Båda fick varsin dotter vid ungefär samma tid – som de döpte till Tindra (!). Av samma skäl, dessutom.
– Det var deras ögon, de tindrade, säger Edyta och skrattar.
För fyra år sedan var Andreas nybliven singel, medan Edyta hade varit singel några år. Hon hade flyttat till Mariannelund, och drev en mäklarbyrå i Vimmerby, Hultsfred och Eksjö. Andreas satt på jobbet och pratade med några kollegor om gamla kärlekar som av olika anledningar glidit en ur händerna. Han tog då fram en bild på Edyta och visade kollegorna. Den här tjejen hade han aldrig kunnat släppa.
Samtalet satte igång något hos Andreas. Han beslöt sig för att ta kontakt med Edyta, och kommenterade en bild hon lagt ut på sociala medier.
– Jag blev glad och tänkte "gud, vad roligt att en gammal vän hör av sig". Jag hade inga förväntningar om något romantiskt, berättar Edyta.
De började skriva till varandra, och hade efter ett tag ett videosamtal. Att få se varandra på skärmen var en starkare upplevelse än någon av dem hade trott.
– Känslorna kom som en ångvält, det var en värme som bara spred sig i kroppen. Jag tror inte att vi sa så mycket, vi bara tittade på varandra. För mig var det som att se Andreas vid skolskåpen under skoltiden. Det gick liksom inte att förstå att så lång tid passerat.
Snart därpå bjöd Andreas hem Edyta på middag. Från första stund kändes allt rätt. Kemin och attraktionen fanns där, men även kontakten på ett djupare plan. De upptäckte hur mycket de hade gemensamt, trots att de levt ett halvt liv isär. Liknande erfarenheter – och gemensamma preferenser.
– Det var som att komma hem. Som att vi är själsfränder, säger Edyta och ser på sin partner med värme i blicken.
Sedan det där första mötet har mycket hänt. De sa till varandra att de skulle "ta det lugnt", men fem månader senare hade de köpt en tomt ihop för att bygga hus. Nu bor de med sina båda barn i en kritvit putsvilla på Kuskvägen, med storslagen utsikt över Hästhagssjön.
Att bygga hus beskrivs ofta som ett slitsamt projekt, men för Edyta och Andreas gick det oväntat smidigt. Dels tror Edyta att det berodde på hennes långa erfarenhet som mäklare, dels tack vare att de är så lika. Det har nästan blivit komiskt i vissa situationer. Som när Edyta haft en idé om hur de skulle utforma en viss detalj– och så visar det sig att Andreas haft exakt samma tanke. Båda är dessutom drivna, och tvekar inte så mycket.
De tycker att de mognat i sin syn på relationer sedan ungdomsåren.
– När man är ung känns det som man har en checklista på vad man vill ha. Passar inte de bitarna så blir det inget. I dag handlar det mer om mjuka värden. Att hitta någon som får en att må bra, som får en att skratta, säger Andreas, och Edyta håller med;
– Det var mycket mer yta när man var yngre.
Men hur hittar man någon i vuxen ålder? Har ni några tips?
– Vi har båda testat Tinder, men har inga bra erfarenheter av det. Det är svårt att få en ärlig bild, det skönmålas både med bilden och hur man är, säger Andreas.
– Det bästa är nog att träffa någon via vänner och bekanta, menar Edyta.
Men det kan vara svårt, tror de, inte minst i en tid där de upplever att allt färre går ut och umgås. De känner djup tacksamhet över att ha funnit varandra – och har det så bra ihop. När de ses hemma efter jobbet kan båda slås av overklighetskänslor över att de faktiskt är tillsammans.
Hur gör ni för att hålla kärleken levande i vardagen?
– Åh, det är inte svårt! Vi har så roligt ihop. Vi har dejter, men ger också varandra egentid.
– Det är så enkelt när det finns så mycket kärlek.